Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Domstolar kritiseras för telefonavlyssningar

Publicerat lördag 11 januari 2003 kl 10.52
Domstolarna för allvarlig kritik av säkerhetskommissionen för sitt sätt att behandla begäran om telefonavlyssning. Kommissionen anser att domstolarna allt för lättvindigt gett tillstånd varje gång polisen frågat.
När säkerhetskommissionen före jul la fram sin 3 000 sidor långa rapport om den hemliga övervakningen av människor och organisationer i Sverige så fick också domstolarna allvarlig kritik, Det är nämligen domstolarna som ger polisen tillstånd till telefonavlyssning, och där har det förekommit mycket missbruk, ansåg kommissionen. Människors integritet har kränkts Säkerhetstjänstkommissionen slog fast att domstolarnas svaga hantering av telefonavlyssningen, tillsammans med polis och åklagare, har medverkat till att enskilda människors integritet har kränkts på ett sätt som strider mot lagen. I många fall har man bland annat med hjälp av avlyssning samlat in material om enskilda människor som inte har med själva saken att göra. Lagman Lena Berke är chef för Stockholms tingsrätt och en av de domare som ensam kan ge tillstånd till telefonavlyssning om en åklagare begär det, senast för en månad sedan. Hon säger att hon inser att kommissionens kritik mot domstolarna är allvarlig. – Vi tar till oss av den här kritiken, men det här är närmast en fråga för regeringen. Den misstänkte saknar ombud Det finns en svaghet i systemet, säger Lena Berke, och det är att den som ska avlyssnas ju inte är företrädd när domaren fattar sitt beslut. Det är bara åklagaren som är med under den hemliga förhandlingen, men det skulle kunna lösas med ett slags allmänt ombud för den misstänkte. – Det har föreslagts att en advokat skulle företräda den här personen. Det har vi från domstolssidan tyckt varit väldigt bra. Framför allt i hemliga förfaranden är det alltid en risk att man inte tillvaratar den enskildes intresse på rätt sätt och ska det finnas en särskild person som gör det. Om beslutet skulle bli tokigt någon gång de kan man väl inte syna det, det är mindre risk att bli avslöjad ? – Ja så kan man säga för den personen det berör vet ju inte att det här pågår. Därför så vill jag så gärna att det finns en särskild person som bevakar den enskildes intressen. Det innebär naturligtvis att det blir mycket mer komplicerat för åklagarväsendet och domstolen, men det är någonting vi måste ta. Har du sagt nej någon gång till åklagarens propåer: ”nu vill vi lyssna på den och den”? – Det har nog förekommit men det resulterar ofta i att åklagaren drar tillbaka sin framställning så det blir inte något avslagsbeslut. Så han anpassar sig efter vad han tror att domaren tycker? – Precis så är det. Förtroendet för rättsväsendet hotas Lena Berke säger att även om de här frågorna är extremt hemliga så måste man kunna spela med så öppna kort som möjligt, för annars så naggar man förtroendet för hela rättsväsendet i kanten. – Jag tycker det vore lämpligt att när ärendet är avslutat så skulle man meddela den som har blivit utsatt för telefonavlyssning att det förekommit så att den personen får veta det. Så har man i vissa andra länder. Tyskland är ett av de länder där den avlyssnade efteråt får veta vad som har hänt, men i Sverige så ryser säkerhetspolisen vid bara tanken.
Jan Mosander
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.