Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stigande kostnader för nytt radiosystem

Publicerat lördag 3 november 2007 kl 16.45

Kostnaden för det nya radiokommunikationssystemet Rakel fortsätter att växa, det senaste tillskottet är en halv miljard kronor som regeringen skjutit till för driften av Rakel under de närmaste tre åren. Men redan för åtta år sedan varnade man för de orealistiska beräkningarna för systemet.

– Det blir för dyrt för oss. Vi lever på kommunala pengar och det blir en ganska markant merkostnad för att byta ett sambandssystem där vi går från en pratradio till en pratradio, säger brandchef Arne Jonsson.

Just nu pågår utbyggnaden av Rakel i hela Sverige. Tanken är att alla blåljusmyndigheter om några år ska använda samma radiokommunikationsnät och på så vis samverka bättre vid olyckor och kriser.

Men det är dyrt, särskilt för kommuner och landsting som kommer att få betala ungefär 9 000 kronor per rakelradio varje år, vilket för Södertörns brandförsvarsförbund motsvarar löner för 3-4 personer.

Regeringens nota stiger hela tiden
Enligt de ursprungliga beräkningarna skulle infrastrukturen för systemet kosta 2,3 miljarder kronor, men nu har man räknat upp summan till tre miljarder. Till det kommer själva terminalerna, personal utbildning med mera.

Regeringen har flera gången skjutit till extra pengar, senast över halv miljard kronor för de kommande tre åren.

1993 började man i Riksdagen tala om behovet av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Efter tio år av utredningar bestämde man sig för det digitala systemet Rakel.

IT-kommissionen avrådde
Redan 1999 avrådde IT-kommissionen från att välja Rakel. Dels tyckte man att kostnadskalkylen var väl optimistisk och dels att man borde se över enklare lösningar, som att använda mobilnätet istället för att bygga upp ett nytt rikstäckande nät.

Ann-Marie Eklund Löwinder var sekreterare i IT-kommissionen vid den tiden.

– Mitt intryck är att man inte lyssnade på de kritiska röster som höjdes utan att man hade redan bestämt sig för att det var den här standarden som skulle användas och det var den här vägen man skulle gå, säger hon. Man lyssnade inte på oss, man hade redan bestämt sig.

”Man måste bestämma sig”
Den nuvarande projektledaren för Rakel, Nils Svartz, var inte med när beslutet om Rakel togs, men han tror ändå att Rakel var den bästa tekniska lösningen och att man hade gjort samma val idag

– När man tar beslut om infrastrukturer så måste man göra det vid ett givet ögonblick och kommunikationsutvecklingen den har inte stått stilla, det sker ju utveckling hela tiden.

– Men någonstans måste man bestämma sig. Ska vi bygga ny infrastruktur? Om svaret är ja. Då tar det tid att få det på plats och under tiden går utvecklingen vidare. Men det gör också utvecklingen för sådana här system.

– Vi uppgraderar systemet kontinuerligt och det kommer in nya tjänster och nya möjligheter i systemet, säger Nils Svartz.

Maja Lagercrantz
maja.lagercrantz@sr.se

X
Maja Lagercrantz
maja.lagercrantz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".