Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt att nå ut med malariamediciner

Publicerat tisdag 6 november 2007 kl 16.51
Klorokin hjälper inte längre.

Svenska forskare har för första gången bevisat att man kan halvera barnadödligheten i malaria genom en kombinationsbehandling av mediciner och myggnät. Men den stora utmaningen är att få ut medicinerna till alla som behöver, främst till de yngsta patienterna i de afrikanska byarna.

Sjuksköterskan Sara Kitabwalla är programansvarig vid Läkare utan gränser.

– Det är ganska frustrerande. Just i Västafrika skulle jag vilja säga att en stor del av det sjukdomspanorama som man ser är orsakat av malaria.

– När man vet att det finns en effektiv behandling, men att människor inte kan få tillgång till den, så är det ganska frustrerande, särskilt när man ser att väldigt många obehandlade fall leder till döden, och särskilt hos barn under fem år.

Kan inte bota
Många läkare i Afrika kan vittna om hur det känns att ha febriga, malariasmittade barn i sina armar, utan att kunna bota dem.

De traditionella medlen till exempel klorokin, hjälper inte längre eftersom malarian utvecklat motståndskraft. Därför har man satt stort hopp till de nya kombinerade läkemedlen som redan använts på vissa håll i flera år.

I  den nya studien gav man alla smittade små barn och gravida kvinnor medicinen och dessutom myggnät preparerade med insektsdödande medel.

Minskat till en procent
Från att uppemot 50 procent av de febersjuka barnen bar på malariaparasiter före studien, är det idag bara en procent.

Det inger hopp, säger en av dem som ansvarar för Zanzibarundersökningen, infektionsläkaren Andreas Mårtensson.

– Det glädjande vid uppföljningen är att det i dagens läge bara är ungefär en procent av de barn som kommer in med feber till hälsovårdsinrättningarna, som numera bär på malariasjukdomen.  

Kunskap och mediciner
Den stora utmaningen är att få ut både kunskap och mediciner till dem som bäst behöver. Enligt Sara Kitabwalla handlar det i det långa perspektivet om fattigdomsbekämpning, men snabba insatser behövs också.

– En reaktion här och nu behövs, att inte tillåta att  1-2 miljoner människor dör i malaria varje år och att det är en stor del av barnadödligheten.

– Man måste göra de här medicinerna tillgängliga och ge stöd till nationella regeringar så att de kan köpa in medicinerna och få ut dem till klinikerna. Och även ge stöd till regeringarna så att de inte behöver ta betalt av sina fattiga patienter, utan kan ge fri tillgång till mediciner.

”Inget medicinskt problem”
Inte heller chefen för FN:s millennieprojekt  Jeffrey Sachs, som besökte Sverige förra året, anser att malariabekämpning är ett medicinskt problem längre. Det handlar om organisation och pengar.

– Det är ett organisatoriskt problem och ett finansiellt problem, hur man ska få impregnerade myggnät till väldigt fattiga människor, säger Jeffrey Sachs.

Anders Jelmin
anders.jelmin@sr.se
Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".