Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

UD offentliggör kritik mot andra länder

Publicerat måndag 13 januari 2003 kl 18.10
Det svenska utrikesdepartementet, UD, offentliggör nu alla svenska ambassaders tidigare hemligstämplade människorättsrapporter på Internet, så att dessa för första gången kan ses av alla, enligt beslut av regeringen.
Ett av de länder som brännmärks är Israel där utvecklingen, enligt utrikesminister Anna Lindh är djupt bekymmersam. – Vi ser en väldigt, väldigt allvarlig utveckling, säger Anna Lindh. – Där ser vi stängningen av de palestinska universiteten i Jerusalem, Hebron och Nablus, där ser vi den israeliska regeringens utreseförbud för palestinier till Londonkonferensen, där ser vi det första försöket att förhindra israelisk-arabiska ledamöter att ställa upp i val som tack och lov (den israeliska, reds anm) Högsta domstolen avfärdade. Det här är en situation som bara har förvärrats. Zimbabwe, Colombia med flera Bland andra länder högt på den svenska angelägenhetsskalan finns Zimbabwe, som beskrivs fortsätta utförsbacken i riktning mot en alltmer repressiv polisstat med under förra året, enligt den svenska ambassadens rapport, mer än 60 politiska mord och 1 000 dokumenterade tortyrfall. Från de svenska diplomaterna i Colombia rapporteras tusentals dödade av gerilla och paramilitära styrkor och tusentals tvångsrekryterade barn. Från Kina rapporteras om fortsatt ymnigt bruk av dödsstraff, men också ansatser till bättre respekt för människorätten. Förhoppningar om Turkiet Till den nya regeringen i Turkiet ställs så stora förhoppningar om en attitydförändring i fråga om det som landet tidigare starkt kritiserades för - kurdernas rätt till sitt språk, yttrandefrihet och polis och fångvaktares utbredda missbruk av tortyr, att det ord som används är trendbrott. Det finns många skäl till varför regeringen från och med nu valt att ge offentlighet åt sina ambassaders människorättsrapportering. Det är det kanske mest prioriterade av utrikespolitiska områden, samtidigt som det internationellt satts på undantag i de senaste två årens terroristjakt. Vilket blir då Sveriges bidrag? Sveriges röst läggs därmed till Human Rights Watch, Amnestys och andras som sedan länge hudflängt människorättskränkande regimer och stater. Frågan är vad Sveriges särskilda bidrag blir till det som de redan gör: – Jag tror att det är viktigt att det inte bara är organisationer utan också regeringar som offentliggör sina rapporter på det här viset, genom att vi också som utrikesdepartement gör offentliga rapporter om mänskliga rättigheter så ger vi det en ökad status och vi ger det en ökad vikt, som jag tycker har betydelse, säger Anna Lindh. Ser du någon risk med att ni publicerar sådana här rapporter - alla länder är kanske inte odelat förtjusta i det? – Jag ser uppenbart naturligtvis risken att vissa länder kan bli oerhört upprörda över att vi officiellt presenterar de brister vi ser när det gäller mänskliga rättigheter i deras länder, men jag tror att det här är viktigt och bra för att få ut ökad information om mänskliga rättigheter och för att få en ökad debatt, svarar Anna Lindh. – Jag är övertygad om att det finns sådant som vi ska kritisera i Sverige, men om ett land som Sverige till exempel inte ska agera internationellt för mänskliga rättigheter utan bara arbeta med det i vårt eget land, då tror jag att det skulle vara en brist för det internationella arbetet för mänskliga rättigheter.
Bengt Therner

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.