Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lättare utlämna brottslingar inom EU

Publicerat onsdag 15 januari 2003 kl 05.00
Justitiedepartementet har nu lagt ett lagförslag som ska göra det lättare att utlämna svenskar som är misstänkta för brott i andra EU-länder. Det handlar om en gemensam arresteringsorder som ska införas i alla EU-länder vid årsskiftet. Kritikerna varnar för försämrad rättssäkerhet.
Kanslirådet Joakim Zetterstedt på justitiedepartementet som har skrivit det nya lagförslaget, hävdar att det kommer att göra rättsväsendet mer effektivt. Enligt departementet tvingas åklagare vänta på misstänkta och rättegångarna försenas. I dag brukar det ta åtta månader i genomsnitt att få en medborgare i ett annat EU-land överlämnad för en rättsprocess, men enligt det nya förslaget ska det kunna gå på två, tre månader. Kräver straffbarhet även i Sverige Grundregeln i det nya lagförslaget är att en svensk som är misstänkt för brott, som kan medföra fängelse i minst ett år, ska överlämnas under förutsättning att brottet är straffbart även i Sverige. En nyhet är att frågan om överlämning avgörs vid en muntlig förhandling i tingrätten precis som i ett vanligt brottmål. I dag fattas beslutet av regeringen. Den förenklade lagen innebär också en annan förändring. Svenska myndigheter kommer inte längre att granska vilka bevis som ett annat land har mot en svensk medborgare innan beslut om överlämnande kan fattas. - En av effekterna med det nya systemet är att man inte behöver ägna sig åt att fundera över ett häktningsbeslut i en annan stat, om det fanns skäl för att häkta den personen eller om det fanns skäl att döma en person till ett fängelsestraff, utan enligt det nya systemet ska man alltså godta det utländska beslutet, säger Joakim Zetterstedt. Avsteg från principer Det kan också i vissa fall bli så att svenska medborgare ställs inför rätta i ett annat EU-land för en gärning som inte är straffbar i Sverige. Det här innebär ett avsteg från principen om så kallad dubbel straffbarhet som gäller i dag. EU:s stater har gjort en gemensam lista på drygt 30 brott som ska omfattas av den här regeln. Det handlar om brottsrubriker som IT-brott, deltagande i en kriminell organisation, rasism, svindleri osv. Om det misstänkta brottet finns på listan och kan ge minst tre års fängelse i det andra EU-landet så ska den misstänkta gärningsmannen överlämnas. Oavsett om gärningen är straffbar i Sverige eller inte. Kritiker missnöjda med rättssäkerheten Det här är en nyordning som fått kritik för att den kan innebära försämrad rättssäkerhet för svenska medborgare. Inte minst därför att det finns stora skillnader mellan EU-länderna i när det gäller definitionen av brott. Men den kritiken avvisas av Joakim Zetterstedt på justitiedepartementet. I lagförslaget framgår det också att de tio nya medlemsstaterna som är på väg in i EU sannolikt kommer att ha ett undantag från den nya arresteringsordern. Förhandlingar om exakt hur undantaget ska se ut pågår men i lagtexten står att lagen under en övergångsperiod tillfälligt ska kunna upphävas gentemot ansökarländerna om dom allvarligt åsidosätter EU:s rättspriciper.
Ola Henriksson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.