Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Advokatsamfundet kritiserar utlämningregler

Publicerat torsdag 16 januari 2003 kl 05.00
Advokatsamfundet riktar hård kritik mot lagförslaget om en gemensam arresteringsorder för EU. Förslaget innebär att det blir lättare att lämna ut svenska medborgare som misstänks för brott i andra EU-länder.
Lagstiftningen ska införas i alla EU-länder för att effektivisera rättsväsendet. Men Anne Ramberg på advokatsamfundet hävdar att konsekvensen av den nya arresteringsordern kan bli att svenska medborgare råkar illa ut i andra EU-länders rättssystem. – Vi anser att den försämrar rättsäkerheten. För det första är det en skärpning i förhållande till nuvarande lagstiftning vad gäller regler om utlämning. Sedan är det ju frågan om att man ger upp den dubbla straffbarheten – kravet på att det ska vara brottsligt också i Sverige för att man ska bli utlämnad. Vi får heller inte pröva misstankegraden; sannolikheten att personen i fråga kommer att bli dömd för det den misstänks för. Ribban sänks Det nya förslaget till europeisk arresteringsorder innebär att ribban sänks för utlämning av svenska medborgare till andra EU-länder. Om den misstänkta gärningen kan ge ett års fängelse i det aktuella landet så ska den misstänkte överlämnas. Under förutsättning att gärningen är straffbar även i Sverige. I dag går gränsen vid fyra år. Det kan också bli aktuellt att lämna ut svenskar till andra länder för brott som inte är straffbara i Sverige. Dagens princip om så kallad dubbel straffbarhet överges alltså i vissa fall. Möjligt utlämna svenskar Det gäller för en lista på 32 brott som EU-länderna har enats om. Om ett brott finns på listan och kan ge tre års fängelse i ett annat EU-land så ska en svensk medborgare utlämnas. Även om den misstänkta gärningen inte är straffbar i Sverige. Anne Ramberg anser att listan med de 32 brotten är otydlig och att det är omöjligt att föutse hur den kommer att användas av andra EU-länder eftersom det finns stora skillnader mellan rättssystemen. – Jag tycker det inger stor oro, och vi vet inte hur det här kommer att tillämpas, eftersom ingen har gjort någon analys av regelverken i de olika länderna. Så vi har ju inte en aning om vad det kommer att leda till. De nya EU-länderna undantas De tio nya ansökarstaterna till EU kommer troligtvis att undantas från den nya arresteringsordern. Genom en så kallad skyddsklausul ska lagen tillfälligt kunna upphävas mot ansökarländerna om dom visar allvarliga brister i sina rättssystem. Så står det i lagförslaget. Joakim Zetterstedt på justitiedepartementet har skrivit texten. – Jag tror att det här är ett sätt att fasa in ansökarstaterna. Även Sverige hade ju en skyddsklausul när vi gick med i EU. Då var det fråga om ekonomiska skyddsklausuler. Det är en beståndsdel i det som kommmer att bli de anslutningsfördrag som gäller för ansökarstaterna. Visar på misstro Men Anne Ramberg anser att skyddsklausulen mot de nya EU-medlemmarna visar att EU-länderna själva inser att det finns risker med att införa en gemensam arresteringsorder och sänka ribban för utlämning av de egna medborgarna. – Det är ju insikten om att vi har olika rättstraditioner och olika historia. Och man litar alltså inte på de rättsystemen.
Ola Henriksson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.