Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kvinnojours skyldighet uppe i hovrätten

Publicerat onsdag 14 november 2007 kl 05.30
Friades i maj.

Idag, onsdag, inleds förhandlingarna i Göta hovrätt i det uppmärksammade målet mot flera personer inom Tranås kvinnojour som hjälpt till att gömma en mamma och hennes barn, Med hjälp av nya vittnesuppgifter hoppas åklagaren kunna bevisa att kvinnorna måste förstått att mamman inte hade rätt till vårdanden.

Det jublades bland kvinnojourerna runt om i landet när tingsrätten valde att fria de fyra åtalade strax före sommaren.

Åtalet handlade om en kvinna som under sex år med hjälp av kvinnojouren i Tranås gömde sig under falskt namn med sina två barn, trots att pappan tilldömts vårdanden.

Gick inte att bevisa
Tingsrätten ansåg inte att det gick att bevisa att de verkligen hade förstått att mamman inte hade rätt till vårdnaden och att hon var efterlyst.

Målet sågs som principiellt mycket viktigt för kvinnojourernas arbete, och frågan om vilken skyldighet de har att ta reda på de hjälpsökandes bakgrund.

När fallet nu kommer upp i Göta hovrätt gäller det för åklagaren att visa att det ändå måste ha varit klart för de inblandade att det inte stod rätt till, och att de i vilket fall som helst inte brydde sig.

Nytt vittne är kallat
Inför den nya rättegången får nu åklagaren hjälp från något oväntat håll. Ett nytt vittne som själv var med i kvinnojouren har kallats, och med hjälp av hennes berättelse hoppas åklagaren kunna visa att det var allmänt känt att mamman inte hade rätt till barnen.

Kvinnorna är åtalade för medhjälp till grov egenmäktighet med barn eftersom åklagaren Erik Handmark menar att deras handlade bidrog till att pappan inte fick se sina barn på sex år.

Unik rättegång
Rättegången är samtidigt unik i sitt slag och Erik Handmark menar att det har varit viktigt att driva fallet vidare.

– Jag kan bara konstatera att detta inte har varit något lätt mål. Det är ett mål som man kan ha olika uppfattningar om. Det beror mycket på vad parterna säger och vad som i övrigt kommer fram i utredningen. Eftersom jag har överklagat har jag givetvis en förhoppning om att domen ska ändras, säger han.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".