Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

SR och SVT vill ha utökat samarbete

Publicerat onsdag 14 november 2007 kl 11.54

Det är dags att Sveriges Radio och Sveriges Television inleder ett strategiskt samarbete för att möta utmaningarna från de stora kommersiella mediehusen. I dag presenterar vi därför ett gemensamt program för hur vi bättre ska använda licensbetalarnas pengar, skriver Eva Hamilton och Kerstin Brunnberg, vd för SVT respektive SR.

Vi, cheferna för SVT och SR, presenterar i dag för ledande kulturpolitiker ett gemensamt program för hur vi än bättre ska använda licensbetalarnas pengar. Vi kräver samtidigt en ny finansieringsform av public service.
Vi är överens om följande:
1. SR och SVT ska förbli två bolag och ska fortsätta att självständigt och oberoende av varandra producera program. Behovet av mångfald och ett rikt och varierat radio- och teveutbud kommer inte att minska. Publiken behöver fler, inte färre, program som produceras på svenska av upphovsmän i Sverige.
2. SR och SVT kommer tillsammans att genomföra varje rationalisering och kostnadsminskning som inte är kritisk för bolagens programmässiga självständighet.
3. SR och SVT samordnar därför administration och teknik i Stockholm och över hela landet. Vi strävar efter att flytta ihop i gemensamma lokaler och att dela på IT-system. På punkt efter punkt ska vi hitta lösningar som gör våra verksamheter än mer effektiva och som samtidigt gynnar kvaliteten i public service.
4. Vi ska i högre utsträckning använda våra båda mediers möjligheter för att i redaktionella samarbeten korsbefrukta och förstärka varandras programidéer. Till exempel är musik ett område som lämpar sig särskilt väl för utbyte över mediegränserna.
Anledningen till vårt program för ökat samarbete mellan SR och SVT är vår övertygelse att public service är viktigare än någonsin i en alltmer kommersialiserad redaktionell miljö. Utan radikala åtgärder kommer det oberoende public service-utbudet att på sikt marginaliseras.
Detta förstärkta samarbete mellan SR och SVT kommer att frigöra medel som vi vill använda för att förstärka programutbudet. Prioriterade områden är till exempel lokal journalistik och service, utrikesbevakningen och svensk musik- och dramatik-produktion. Men inte ens på kort sikt kommer detta att räcka.
Under perioden 2002-2006 mer än fördubblade de fem stora mediehusen Bonniers, MTG, SBS, Schibsted och TV 4 (som ingår i Bonnierkoncernen) sitt sammanlagda utbud: från 53 till 124 tevekanaler, radiostationer och webbsajter. Samtidigt förbättrades deras lönsamhet kraftigt. Vinsten ökade från drygt 1 miljard kronor till närmare 9 miljarder förra året, enligt en marknadsanalys som Casten Almqvist AB och Handelshögskolan gjort på uppdrag av SVT och SR.
Tillsammans steg omsättningen för dessa fem mediehus från cirka 40 miljarder kronor 2002 till drygt 56 miljarder kronor 2006. Investeringarna i program, i första hand sporträttigheter och import av utländska program, ökar med i genomsnitt 33 procent. För SVT och SR är ökningen, i huvudsak i svenskproducerade program, 9 procent under samma period. Vi ser en tydlig trend i hur allt större och allt färre mediehus äger allt fler medier.
Sammantaget växer en bild fram av en helt ny mediemarknad, där reklamintäkter i allt högre grad styr innehållet i de kommersiella mediebolagens programutbud. I dag är hela programkoncept till salu. Tillverkare av slagborrar och målarpenslar bekostar inredningsprogrammen, tillverkare av djurfoder står för djurprogrammen. Annonsörer kan direktfinansiera teveprogram. Så gör till exempel Svenska Spel och ATG.
Ingen ska förvänta sig att Stenbeck- eller Bonnierägda företag i en lågkonjunktur kommer att satsa pengar på program som inte är lönsamma. Granskande journalistiska program, kulturprogram och dramatik på svenska kommer alltid att kosta mer än vad de genererar i intäkter. Den kommersiella radion har ökat den kvantitativa mångfalden med många kanaler som spelar det mest populära av den bredaste populärmusiken, men knappast bidragit med substans i form av nyheter, samhälls- eller kulturprogram.
Detta är en helt logisk utveckling i en marknadsekonomi. Men om Sverige långsiktigt vill slå vakt om verklig mångfald, kvalitet och relevans i medborgarnas radio- och teveutbud och om det fortsatt ska finnas en Fri television och en Fri radio - som med den gamla högtidliga formuleringen ”verkar i allmänhetens tjänst” - så handlar det också här om något så krasst som pengar.
5. Vi förordar därför nu en ny finansieringsmodell med en tydligare koppling till publiken: ”raka rör”. Det betyder att riksdagen först beslutar hur hög teveavgiften ska vara. Därefter svarar bolagen genom Radiotjänst i Kiruna AB, Rikab, för att samla in pengarna, som går direkt till bolagen utan beslut av riksdagen om nivån för tilldelningen.
Dagens ”buffert” i form av rundradiokontot slopas. Public service-bolagen får därmed ta konsekvenserna för såväl minskad som ökad betalningsvilja: fler betalda avgifter ger mer pengar, färre som betalar ger SVT och SR mindre intäkter.
6. Men en förutsättning för bolagen för att övergå till direktfinansiering eller raka rör är att public service-företagen blir momspliktiga. Därmed skulle vi få bättre förutsättningar att lägga ut programproduktioner på externa bolag. I dag blir sådana utläggningar mellan 6 procent och 25 procent dyrare än för resten av branschen, som kan kvitta momsen. I maj kommer regeringens utredare Rose-Marie Frebran att lägga fram sin utredning om ett nytt sändningstillstånd. Alla eftersträvar att SVT och SR ska öka utläggningarna till upphovsmän i Sverige. Regeringen har därför ett ansvar för att lösa momsfrågan.
Raka rör med momsplikt gör det möjligt för public service-företagen att bli mer flexibla och öka inköpen av program. Men ökningen av intäkterna kan inte uteslutande bli beroende av att antalet betalda avgifter blir fler.
7. Teveavgiften måste fortsatt räknas upp minst i takt med inflationen och kostnadsutvecklingen i vår bransch. I dag räknas anslagstilldelningen upp med två procent varje år. Det motsvarar inte kostnadsökningarna i den expansiva mediebranschen. Med nuvarande anslagstilldelning krävs en nedskärning för SR på cirka 30 miljoner kronor varje år, vilket motsvarar en lokal kanal. För SVT:s del handlar det om besparingar motsvarande tre regionala nyhetsprogram, det vill säga 84 miljoner kronor/år. Public service-företagen i Norge, Finland, Danmark och i Storbritannien har för närvarande mellan 3 och 4 procent i årlig uppräkning.
I dag kan den som vill zappa mellan hundratals radio- och tevekanaler. Men trots en stenhård konkurrens väljer fortfarande nära 80 procent av alla svenskar att ta del av SVT:s utbud varje vecka. Samma höga tal gäller också för SR:s program. Med vårt unika uppdrag har vi ingen anledning att i varje enskilt program eftersträva maximalt höga tittar/lyssnarsiffror. Däremot är det vitalt att publiken väljer att regelmässigt använda något av den mångfald som SR och SVT erbjuder dagligen. Också betalningsviljan för public service är hög: nio av tio hushåll betalar teveavgiften.
Vi, vd-arna för SR och SVT, ger härmed ett löfte om att använda public service- pengarna än mer effektivt för att garantera allmänheten ett rikt utbud av angelägna och attraktiva program. Vi förväntar oss att det politiska systemet gör motsvarande åtagande genom att garantera en sund och långsiktig finansiering.


Kerstin Brunnberg
Eva Hamilton

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".