Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk korruption svår att upptäcka

Publicerat onsdag 14 november 2007 kl 12.30
Svensk korruption är svår att upptäcka och bevisa.

Korruptionen i Sverige är ofta diskret och svår att upptäcka. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, i en ny rapport. Brå har gått igenom alla ärenden som handlagts av Riksenheten mot korruption och kommit fram till vad man kallar för korruption ”på svenska”.

– Den här stillsamma formen av korruption skiljer sig från den mer vanliga korruptionen där man kanske försöker muta en polis med reda pengar. Då är det så uppenbart när man står med en sedel i handen och försöker att få någon att göra, eller inte göra något. Men korruption ”på svenska” handlar mer om relationsbygge och belöningar i efterhand och det är mycket mer känsligt och stillsamt, säger Lars Korsell, brottsforskare och verksjurist på Brå.

Korruptionen i Sverige syftar exempelvis ofta till att stärka affärsrelationer i ett längre perspektiv eller till att vinna en strid om till exempel en upphandling. Närmare hälften av fallen handlade om att någon mutats i syfte att fatta ett visst beslut eller att lämna ut information.

Medelålders män oftast inblandade
Brå har gått igenom 147 ärenden som handlagts av Riksenheten mot korruption mellan 2003 och 2005. Av dem som tagit emot mutor fanns 80 procent inom offentlig sektor medan 95 procent av mutgivarna fanns inom näringslivet.

– De som tar emot mutor är ofta personer i förhållandevis hög ställning och medelålders män. Det beror på att det här är personer som har de här positionerna som är intressanta att påverka, säger överåklagare Christer van der Kwast.

De få kvinnor som misstänks för korruption jobbar, enligt rapporten, oftast inom vård och omsorg.

Få ärenden leder till fällande dom
Av de 147 ärendena ledde 21 till fällande dom. Christer van der Kwast medger att han som åklagare ibland agerar domstol när han lägger ner fall som är svåra att bevisa.

– Det finns ett inslag av domarverksamhet i detta att man som åklagare måste bedöma om bevisning håller och om det är ett fall för domstol. Det skulle av mig upplevas som betydligt bättre om det fanns en större frihet att lägga den typen av praxisutveckling på domstolarna istället för att ha det på kontoret, säger överåklagare Christer van der Kwast.

Anders Jelmin
anders.jelmin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".