Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Svenska grisbönder inte missgynnade"

Publicerat torsdag 22 november 2007 kl 18.02

De stigande spannmålspriserna i höst har slagit hårt mot grisproducenterna. Men läget är inte sämre än i andra europeiska länder. Det visar en jämförelse som presenterades på torsdagen.

Jämförelsen sticker hål på myten att produktionskostnaderna skulle vara betydligt högre i Sverige.

– Det skiljer lite grann, kanske 50 öre eller en krona mellan länderna, men inga jättestora skillnader, säger Ingemar Svantesson, affärsrådgivare på LRF konsult.

Så den här bilden man kan ha av att Sverige är missgynnat mot övriga Europa på det här området, den stämmer alltså inte riktigt?

– Nej, det tycker jag inte. Jag tycker inte att man som grisproducent kan säga att man är missgynnad eller producerar i en dålig miljö, säger Ingemar Svantesson.

Hösten har varit tuff för många av Sveriges runt 2 000 grisbönder. De stigande spannmålspriserna har gjort fodret dyrare och det knaprar på lönsamheten och hämmar investeringsviljan.

När flera hundra av grisproducenterna på torsdagen träffades i Jönköping var naturligtvis just lönsamheten i fokus, och rapporten från LRF konsult väckte därför viss uppmärksamhet.

Undersökningen har jämfört kostnaderna för foder, byggnader, personal och inköp av djur i en rad länder, och Sverige skiljer sig alltså inte nämnvärt från andra europeiska länder.

Tvärtom finns flera fördelar som låga markpriser, bra djurhälsa och god arbetsmiljö. Hotet mot svensk grisnäring kommer alltså inte från till exempel Danmark eller Tyskland.

– Det stora hotet är ju de transatlantiska länderna, Kanada, USA och Brasilien. Men det är ju knappast en fråga för den enskilde lantbrukaren, det är ju en världspolitisk fråga hur de här förhållandena ska hanteras.

Finns det en risk att billigt griskött kommer från andra sidan Atlanten och konkurrerar ut svenskt kött?

– Ja, en risk så tillvida att de besluten ligger i politikernas händer. Om de vill att det ska komma hit, ja då slopar man importrestriktionerna och då kommer det.

Annika Bergman har en grisgård med 660 suggor och är ordförande för Sveriges Grisproducenter. Hon tror på en framtida ökning av grisköttet, och menar att de kraftiga konjunktursvängningarna beror på att grisnäringen inte får några direkta EU-stöd.

– Ibland går det bra och vi tjänar pengar, och ibland går det riktigt uselt, och det ser inte alls bra ut. Men på det stora hela är det ändå väldigt skönt att leva på en fri marknad.

Nu talar man ju om att övriga jordbruket kommer att gå samma väg, är ni bättre förberedda då än andra branscher, där man levt väldigt mycket på stöd?

– Det känns så. Jag jobbar ju hela tiden med grisföretagare i min roll som ordförande i Sveriges Grisproducenter och jag tycker att detta är en ganska vass företagargrupp som har kommit ganska långt i sin affärsmässighet och medvetenhet om att driva företag.

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".