Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kunskapsluckor bland värnpliktiga

Publicerat lördag 24 november 2007 kl 05.00
Värnpliktiga behöver lära sig mer fackengelska.

Det måste blir mer engelska under värnpliktsutbildningen och mer träning på att använda avancerade datasystem. De slutsatserna drar Försvarsmakten efter att arbetet med snabbinsatsstyrkan Nordic Battle Group visat att det finns kunskapsluckor bland de svenska soldaterna.

– På svenska säger man ”Ordern är uppfattad och ska verkställas”. På engelska säger man ”Wilco”, säger Karl Engelbrektson, chef för Nordic Battle Group.

– En annan sak är hur man uttrycker positioner på en karta på engelska. Det kanske inte alla soldater kan då. Det är ett exempel på en detaljfärdighet som soldater ska kunna.

Under hösten har drygt 2 300 svenskar tränat med norrmän, finländare, ester och irländare i snabbinsatsstyrkan, och det har visat att svenskar som kommer från värnplikten inte är tillräckligt bra på militära fackuttryck.

Nödvändigt kunna kartbestämningar
Att ha koll på engelska kartbestämningar är nödvändigt om svenska soldater är i afrikansk djungel och snabbt behöver hjälp av helikopter eller flyg.

Det är också allmänt problem eftersom den svenska värnpliktsutbildningen allt mer handlar om att förbereda soldater för internationell tjänst, exempelvis i FN-förband. Nu blir det mer engelska på schemat.

– Jag tror att man kommer att använda engelska språket gradvis mer under värnpliktsutbildningen, säger Karl Engelbrektson.

Men övningarna med Nordic Battle Group visar också att värnpliktiga behöver bli mer säkra på att sätta upp radiosystem och hemliga samband via datorer och datanätverk.

– Mycket mer digitala, högteknologiska stödsystem kommer att finnas i den vanliga, grundläggande utbildningen än för tio år sedan.

Dåliga på kemisk skyddsutrustning
För soldaternas personliga säkerhet är det problematiskt att de är för dåliga på att använda sin egen kemiska skyddsutrustning. Något som nu också kräver mer utbildning.

Problemen som nu upptäckts har knappast inneburit något hot mot den egna svenska försvarskapaciteten, enligt Karl Engelbrektsson, men de ska hur som helst åtgärdas.

Försvarsminister Sten Tolgfors tycker att det är bra försvaret upptäckt bristerna.

– Om man redan från början utbildar soldaterna till exempel i engelska, blir steget mindre när man sedan ska verka tillsammans med andra. Det är ett exempel som visar hur värdefullt arbetet med den nordiska stridsgruppen har varit för det svenska försvaret.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".