Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens befogenheter utreds

Publicerat måndag 26 november 2007 kl 15.56

Regeringen vill samordna den svenska lagstiftningen för hemlig teleövervakning för att öka rättssäkerheten. En ny utredning är därför på väg. Utredningen ska dessutom komma med förslag på lagar om hur och när poliser ska kunna infiltrera kriminella gäng och själva kunna begå brott eller provocera andra att begå brott.

Utredningen, som ännu inte är tillsatt, ska också undersöka om det går att göra det enklare för polisen att till exempel gå in i någons bostad när de arbetar under täckmantel.

Det finns två lagar som kan ge polis och andra myndigheter rätt att få ut teletrafikuppgifter från leverantörerna. Den ena, rättegångsbalken, kräver beslut av domstol först. Den andra, lagen om elektronisk kommunikation, gör det inte.

Domstolsprövningen infördes bland annat för att skydda den enskildes integritet. Enligt rättegångsbalkens regler måste polisen eller andra myndigheter först få tillstånd av en domstol innan de får ägna sig åt hemlig teleövervakning i realtid eller använda historiska uppgifter.

Kan kringgå lagar
Polisen kan dock helt lagligt gå en annan väg för att få ut historiska data om vem som ringt vem, när och varifrån, utan domstolsprövning och utan skyldighet att informera den som berörs. Polisen använder sig allt oftare av den möjligheten. Enligt polisens egen uppgift har det skett vid cirka 8 000 tillfällen förra året, men det finns ingen offentlig statistik.

Polisen använder de historiska uppgifterna för att kartlägga kontakter och rörelser vid grova brott och utan att det behöver finnas någon skäligen misstänkt.

Nu vill regeringen utreda en samordning av de här båda regelverken. Det har skett en gång förut, 2005, när en utredning föreslog att allting skulle styras av rättegångsbalken.

Huvudregeln skulle vara att kräva domstolsbeslut innan några teletrafikuppgifter lämnades till Polisen eller andra myndigheter. I vissa snabbfall skulle det kunna räcka med beslut från åklagare.

Ökade befogenheter under spaning
Utöver de nämnda punkterna vill regeringen också utreda om Polisen ska få möjlighet att få ut teletrafikuppgifter också i ett spaningsskede i underrättelseverksamheten.

Delen om infiltrering och brottsprovokation, som håller på att förberedas i Regeringskansliet, andas möjligheter för ökade befogenheter för Polisen att infiltrera kriminella nätverk.

Polisen kommer alltså kanske att kunna begå brott själva eller låta bli att anmäla brott när det stör en större utredning. De skulle även kunna provocera fram brott för att en gärningsman ska röja sig och ha möjligheter att till exempel göra en husrannsakan utan att behöva domstolsbeslut.

Regeringen vill ha lagregleringsförslag på hela det här området.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".