Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För höga hastigheter i yrkestrafiken

Publicerat onsdag 28 november 2007 kl 16.01

Hälften av alla bussar och taxibilar och så mycket som två tredjedelar av lastbilstrafiken kör för fort. Det visar mätningar som gjorts av Vägverket under våren och hösten i år. Claes Tingvall  som är trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket säger att ansvaret inte kan läggas på den enskilde föraren.


– Det största ansvaret faller naturligtvis på näringen i sig och på fackföreningar och ägare till åkerierna. Det är ju där man måste utöva ledarskapet.

– För en enskild förare har väldigt svårt att göra något åt det här om de inte har  väldigt starka motiv och det kan bara ledarskapet skapa åt dem.

Värst är lastbilstrafiken där bara en tredjedel av fordonen håller hastighetsbegränsningarna. Om yrkestrafiken höll nere hastigheten skulle 25 liv sparas, koldioxidutsläppen skulle minska med 220 000 ton och företagen skulle spara en miljard i minskade kostnader för bränsle och slitage varje år.

Carina R Nilsson är tillförordnad vd på Sveriges Åkeriföretag. Hon säger att det är viktigt att hela leverantörskedjan med chaufförer, åkeriföretag, speditörer och kunder samarbetar. Och att det måste finnas en gemensam inställning till problemet. 

– Alla måste ha samma syn på trafiksäkerhet och hastigheter. Att det inte är OK att bryta mot hastighetsreglerna, men det krävs en samsyn i hela logistikkedjan

Finns det inte idag?

– Nä, jag upplever inte att det finns helt och hållet idag. Chauffören upplever att det ställs krav både från transportköpare, speditörer och det egna företaget om att leverera godset i tid. Då kan man känna av en stress.

Åkeribranschen har arbetat med policydokument och utbildningar för att uppmärksamma vikten av att hålla hastighetsbegränsningar.

Det finns också teknisk utrustning som kan mäta av hur föraren kör så att åkeriföretagen kan göra uppföljningar, men tekniken är dyr och inte så utbredd i dagsläget.

– Vi har inte haft den här tekniken så länge. Det sker ju förbättringar hela tiden och kostnaderna sjunker också med mer utvecklad teknik och när tekniken kommer ut på bredden.

– Jag tror att vi kommer att se mycket mer användning av teknik i bilarna i framtiden.

Är det det bästa sättet att komma åt problemet?

–  Det är en väldigt bra metod för det blir väldigt tydligt. Man mäter svart på vitt hur det faktiskt ser ut och vad man kan göra åt det,  säger Carina R Nilsson tillförordnad VD på Sveriges Åkeriföretag.

Niklas Svensson
niklas.svensson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".