Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Okunskap och fördomar om hiv"

Publicerat lördag 1 december 2007 kl 16.45

I dag, lördag, uppmärksammas den internationella aids-dagen i hela världen. I Sverige lever drygt 4 300 personer med hiv. Ungefär 100 av dem är under 18 år.

21-åriga Klara, som egentligen heter något annat, har levt med hiv under hela sitt liv. Eftersom hon inte vill bli igenkänd har vi låtit en annan person läsa hennes ord.

– Det jobbigaste är väl alla smålögner runtomkring. Och så är det det där när man träffar någon att man inte vet när ska man berätta det och hur ska man berätta, och ja, kommer den här personen ta det bra? Kan man lita på den personen? Man vet ju ingenting. Det är det som är det jobbiga, att man själv blir väldigt utsatt.

Gravida erbjuds hiv-test
Liksom de flesta barn och ungdomar med hiv i Sverige så smittades Klara av sin mamma under graviditeten. Men sedan år 2000 har inga barn fötts med hiv här. Det beror på att alla gravida kvinnor numer erbjuds hiv-test och de som har hiv behandlas och förlöses med kejsarsnitt.

Christina Ralsgård som är kurator på Karolinska universitetssjukhuset har mött några hundra hiv-positiva barn under åren. Hon säger att många är rädda för att omgivningen ska upptäcka deras sjukdom.

– Deras stora problem är ensamhet, många känner sig annorlunda. Och det vet man ju generellt med barn med kroniska sjukdomar att man känner sig annorlunda, alla barn vill vara lika de andra. Har man hiv så är det svårt att prata om. Oftast kanske man inte ens pratar så mycket om det i familjen, så de känner sig ensamma.

Okunskap och fördomar
Christina Ralsgård menar att kunskapen om hiv är mycket dålig och att de många fördomarna gör att de flesta inte vill berätta om sin sjukdom. Fördomarna märker hon bland annat av när hon informerar personalen på skolor där ett hiv-positivt barn ska börja.

– Väldigt många tror att de här barnen kommer att dö, det är den första frågan vi får. Och då kan vi berätta att när man lever i västvärlden så är det ju så att det är i och för sig en livslång medicinering men att man kan leva ett normalt liv. Vi ser ju också att många av barnen som är födda på 80-talet är vuxna nu och pluggar och planerar för ett vuxenliv, precis som andra ungdomar, säger Christina Ralsgård.

Maja Lagercrantz
maja.lagercrantz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".