Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Psykvårdsköer för unga svåra att lösa

Publicerat fredag 7 december 2007 kl 03.00

Problemen inom barn- och ungdomspsykiatrin kommer inte att lösas på kort sikt. Det står klart sedan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, granskat hur ett regeringsförslag om kortare väntetider och mer resurser skulle kunna realiseras.

En ungdomsvårdgaranti som utlovar vård inom en månad, blir inte verklighet förrän om tidigast tre år, enligt SKL.

Socialminister Göran Hägglunds förslag att ingen skulle behöva vänta mer än en månad, stupar på bristen på personal, säger Ing-Marie Wieselgren vid Sveriges Kommuner och Landsting.

– Den har inte tillräckligt bra tillgänglighet och det är brist på en del av de metoder och insatser som vi vet, enligt internationell kunskap, är det som man borde få, säger hon.

Rapporter om långa köer
En lång rad rapporter om ungdomars allt sämre psykiska hälsa och de ibland årslånga köerna inom barnpsyk, har sent omsider fått politikerna att reagera.

Socialminister Göran Hägglund uppdrog till exempel åt Sveriges Kommuner och Landsting att undersöka möjligheterna till en vårdgaranti med kortare väntetid för barn och ungdomspsykiatrin.

Men när SKL:s rapport kommer nu i december, får ministern bland annat veta att bristen på kompetent personal, till exempel läkare och psykologer, gör det omöjligt att förverkliga en köfri barnpsykiatri de närmaste åren.

”Svårt se hur de ska klara det”
Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, för personer med neuropsykiatriska problem, är inte förvånad.

– Det låter väldigt bra att man skulle garantera vård inom fyra veckor, tror jag att det är. Men i dag när man har tre månaders vårdgaranti har man svårt att leva upp till det, så jag har svårt att se att man faktiskt kan klara det. Det känns väldigt svårt om man inte bara låtsas att man tar hand om folk, bara registrerar att man har haft en första kontakt och så kallar man det att man tagit hand om dem.

Många föräldrar vittnar om att man känner sig bollad mellan olika instanser i en slags barnpsykiatrins vårdkarusell och det är ett problem som barnpsyk i Uppsala har försökt lösa med ökad samordning.

Angriper problemen tidigt
Utvecklingschef Staffan Lundkvist berättar att man där försöker ta hand om problemen så tidigt som möjligt. En bra telefonrådgivning i början hjälper många och att man sedan gör utredningarna så fort som möjligt, redan i skolan, underlättar också för både barn och föräldrar.

– Skolan har förbättrat sitt omhändertagande när det gäller de enkla och tydliga bekymren, de hanterar man i skolan på ett helt annat sätt i dag än vad man har gjort tidigare. Den utredning eller kartläggning som man gör i skolan görs på ett väldigt bra sätt och gör att man kan hjälpa barn som inte behöver absolut inte hamna som patienter inom barnpsykiatrin eller rehabiliteringen, säger Staffan Lundqvist, utvecklingschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".