Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inte vanligare att byta jobb idag

Publicerat onsdag 29 januari 2003 kl 05.00
Det är inte vanligare att byta jobb idag än det var på 1970- eller 1980-talet. Det visar en ny studie över rörligheten på arbetsmarknaden, som Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har gjort. Nu, precis som för 30 år sedan, byter ungefär var tionde anställd jobb i Sverige varje år.
Orsakerna till att byta jobb är många: – Som längst hade jag ett vikariat på ett år, säger Linda Wikström. Jag har egentligen mest haft vikariat även om ett jobb varade i tre år. Så varför har du bytt jobb? – Jag har faktiskt inte trivts riktigt, säger hon. Och så har vikariaten tagit slut. Så det har berott på båda delarna. – Jag har jobbat längre på samma jobb – ungefär tio år. Under hela 1990-talet hade jag samma jobb, säger Kalle Norberg. Sedan har jag bytt ett par gånger. Vad är anledningen till att du har bytt? – Jag jobbar inom IT-industrin där arbetsmarknaden förändras ju hela tiden. Det innebär att man måste byta jobb, säger han Kalle Norberg, och Linda Wikström är några av dem som har bytt jobb de senaste åren. Båda två tror att folk i allmänhet byter jobb oftare idag än förut. Men så är det alltså inte, enligt AMS studie. De senaste 30 åren har antalet arbetsplatsbyten gått upp och ned i takt med konjunkturen, men inte ökat trendmässigt. Nu precis som på 1970-talet är det ungdomar som byter jobb oftast och det är de med lång utbildning som oftast flyttar för att ta ett nytt jobb. Sandro Scocco, chefekonom på AMS, tycker att undersökningen avlivar en rad myter som funnits om rörligheten på arbetsmarknaden. – Det har ju funnits en debatt om att till exempel sjukskrivningarna skulle bero på alltför låg nivå på arbetsgivarbyten. Men det finns det inget bevis för. – Det har också funnits en tes om att ungdomars rörlighet på arbetsmarknaden ökat mycket över tiden. Det har den inte heller gjort. – Det har också funnits en tes om att arbetsrättslagstiftningen, som kom till i mitten av 1970-talet, skulle ha begränsat rörligheten på arbetsmarknaden på ett påtagligt sätt. Det stämmer inte heller, enligt undersökningen. Det går faktiskt inte att se några som helst orsaksmönster av den arbetslagstiftningen, säger han. Att rörligheten på arbetsmarknaden inte har blivit större de senaste 30 åren ser inte Sandro Scocco som något generellt problem. Det är bra om till exempel arbetslösa utbildar sig till bristyrken. eller att människor flyttar för att undvika arbetslöshet. Men för mycket rörlighet kan också medföra problem, menar han. – Jag har själv bytt jobb tre eller fyra gånger de senaste fem åren, säger han. Anser du då att din egen rörlighet är för hög? – Ja, min rörlighet är nog lite för hög, säger han. Men det är ju inte så att rörligheten ska vara så hög som möjligt, eftersom en nyanställning för arbetsgivarna innebär en investering i form av inskolning. Det finns ju faktiskt en massa kostnader relaterade till rörligheten, säger han.
Erik Boman
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.