Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Säpo åsiktsregistrerade ända till 1997”

Publicerat onsdag 29 januari 2003 kl 05.00
I dag, onsdag, håller riksdagen en extrainsatt debatt om Säpos och IB:s verksamhet, och om de uppgifter som tidigare kom fram i betänkandet från Säkerhetstjänstkommissionen. Samtidigt kommer nu fler uppgifter om hur Säpos åsiktsregistrering gick till.
Historikern Ulf Eliasson vid Södertörns högskola har skrivit en del av rapporten och gått igenom säkerhetstjänstkommissionens övriga material noga. Han hävdar att Säpo ända fram till 1997 lät vanliga arbetsanteckningar fungera som ett parallellt och dolt åsiktsregister, något som aldrig upptäcktes vid tidigare utredningar av JO och JK. – Man har faktiskt under hela denna period förnekat att det har förekommit åsiktsregistrering, som strider mot grundlagen, när man faktiskt har haft ett parallellt registreringssytem med arbetsanteckningar, som har byggts upp för att just registrera uppgifter som strider mot grundlagen. Registret upptäcktes aldrig Det parallella systemet upptäcktes varken av JO 1972 eller av JK 1990. Detta trots att de hade fått i uppdrag att utreda frågan om huruvida otillåten åsiktsregistrering förekommit hos Säpo efter 1969. JO och JK fann ingenting att anmärka på. Alla påståenden om otillåten åsiktsregistrering tillbakavisades kategoriskt, fortsätter Ulf Eliasson. – De för ju arbetsanteckningar med kontrollorganens goda minne kan man säga, anser han. Sökbar databas 1992 överfördes Säpos arbetsanteckningar till en sökbar undersökningsdatabas, Ubas. Fem år senare 1997, började Registernämnden att intreressera sig för Ubas. Samma år las den ner. Åsiktsregistreriongsförbudet skulle gälla. Fredrik von Arnold är jurist, chefsrådman vid Uppsala tingsrätt och Säkerhetstjänstkommissionens huvudsekreterare. – Vilken omfattning det hade är något som kommissionen inte siffermässigt har belagt, säger han. Men att det förekom är det ingen tvekan om. Men att det har skett under en så lång period som 1969 till 1997 - hur ska man förstå det? – Säkerhetspolisen har uppenbarligen inte ansett att de bestämmelser som fanns var tillräckliga för att den skulle kunna sköta sina, av statsmakterna, ålagda uppgifter utan denna typ av anteckningar, säger Fredrik von Arnold.
Staffan Forssell
Den extrainsatta debatten i riksdagen om Säkerhetskommissionens rapport om bland annat säkerhetspolisens åsiktsregistrering sänds direkt i P1 klockan 09.00-10.30.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.