Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lyckosamt arbete för utvecklingsbank

Publicerat fredag 14 december 2007 kl 07.32

Trots att det är ekonomiskt oroligt, framförallt i USA, så går det förhållandevis bra för de gamla kommunistländerna i Central- och Östeuropa. Det konstaterar den Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, som har sitt huvudkontor i London och där svensken Erik Berglöf är chefekonom.

– Det har varit en framgångsrik resa så långt, att det är de här länderna under väldigt kort tid lyckats åstadkomma oerhört mycket. Vi har trott att de här länderna skulle vara sårbara för internationella finansiella problem, men de har visat sig mycket motståndskraftiga hittills.

Erik Berglöf sitter i ett högt, blankt kontorskomplex i centrala London nära Liverpool street station.

Ägs av medlemsländerna
Den europeiska utvecklingsbanken bildades 1991, med syfte att hjälpa de forna kommunistländerna efter murens fall. Banken ägs av de cirka 60 medlemsländerna.

Nu i slutet av året har just en av bankens tjocka rapporter kommit, transition report, om förändringarna i närmare hälften av medlemsländerna. Det är mycket siffror och statistik, men också intervjuer med 29 000 personer. Tillväxttakten kommer att hamna på i snitt sju procent i år, uppskattar banken. Det går framåt, konstaterar Erik Berglöf, fast det skiljer sig också åt en del, säger han.

– Det är utan tvekan så att länderna i Central - och Östeuropa inklusive Baltikum har kommit längst där är det EU-processen, där moroten att bli medlem har varit en stark drivkraft.

Bättre i slutet av 80-talet
Sämre är det med reformarbetet i Ryssland, Kazakstan och Ukraina till exempel, enligt banken. I Ukraina uppger cirka 70 procent av de tillfrågade att det både ekonomiskt och politiskt är sämre idag, än vad det var 1989. Banken beviljar lån till framförallt den privata sektorn, det kan vara till exempel fabriker, banker i länder där riskerna har varit stora.

– Det är här som EBRD är unikt på många sätt. Vi tittar på projekt utifrån hur mycket vi kan bidra till övergångsprocessen från planekonomi till marknadsekonomi och för att etablera de institutioner och de regler som behövs för att få fungerande marknader.

Och det skulle aldrig en vanlig bank göra?

– En vanlig bank har ju ett annat motiv, vinstmotivet.

Banken lånar också ut pengar till olika infrastruktursatsningar, som vägar, järnvägar och broar, men också vattenrening, nya kraftverk och förbättringar vid kärnkraftverk.

Och banken har förvaltat sitt kapital väl, förra året gjordes en vinst på 2,4 miljarder euro.

– På ett sätt kanske vi inte skulle ha den här vinsten för det skapar väldigt många svåra frågor. En av frågorna är om vi ska ge utdelning till våra aktieägare i de länder som är med eller om vi ska återinvestera i de här länderna.

Vad tycker du själv?

– Jag tror principen ska vara att vi ska använda de här resurserna till att uppnå de mål som banken har, om man sen kan göra vissa utdelningar är inte det fel, säger Erik Berglöf.

Maria Eksedler, London
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".