Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Ingen utredning utan stenkastning”

Publicerat fredag 31 januari 2003 kl 05.00
Göteborgskommitténs skarpa kritik av svensk polis kommer att märkas i samhällsdebatten under lång tid framöver. I dag, fredag, kommer frågan upp på riksdagens frågestund och i helgen ordnas ett stort seminarium i Stockholm om demokrati och rättssäkerhet, som tar avstamp i just Ingvar Carlssons rapport.
De som kastade sten i Göteborg under EU-toppmötet förra sommaren har fått ett påtagligt – och orättvist – politiskt inflytande. Forskaren och aktivisten överens Den slutsatsen drar faktiskt personer både från forskarvärlden och från aktivistkretsarna. För utan kravaller hade Göteborgskommitténs bejublade genomlysning av svensk polis aldrig blivit av, säger till exempel statsvetaren Gunnar Falkemark, som i många år studerat lobbyism. – Den direkt utlösande faktorn här, det var ju det våld som ägde rum i Göteborg, polisen som tappade kontroll över utvecklingen och sådant. Så utan de händelserna hade det med största säkerhet inte blivit någon utredning. Och här är den propre docenten helt överrens med Kajsa Johansson, aktivist från AFA, antifascistisk aktion: – Man får väl inte säga det egentligen, men jag tror att det hade väldigt stor betydelse. Om inte det som hände på avenyn hade hänt, så hade det inte blivit en sådan här utredning, och jag tror inte att de hade varit så angelägna om att till exempel ta kontakt med demonstranter. Våldet hade politisk grund Och på ännu en punkt är de två, statsvetaren och aktivisten, eniga. De säger båda att våldet i Göteborg hade politisk grund. De flesta stenkastarna ville något, det var inte obegriplig kriminalitet. Men sedan går deras åsikter isär. Gunnar Falkemark säger att våldet skymde politiken: – Mycket få kommer ihåg varför folk demonstrerade. Så själva budskapet har ju fullständigt försvunnit i de här våldsskildringarna. Och då kan man fråga sig vad det var för poäng med det. Minns någon fredliga demonstrationer? Kajsa Johansson, däremot, jämför med det senaste toppmötet, i Köpenhamn. Där blev det inga kravaller – men betyder det att någon minns de fredliga demonstranternas budskap? – I Köpenhamn var det helt tyst och alla verkar tycka att det är jättebra. Och det blir en konstig syn på hur demokratiska rättigheter fungerar och hur en demokrati fungerar, om den här tystnaden som blev efter Köpenhamn ska betyda att vi har lyckats med någonting. Frågan är ju då vad aktivisterna vann i Göteborg trots – eller på grund av – våldet. Kajsa Johansson säger: En radikal debatt, tydliggjord i Carlssonutredningen, och överhuvudtaget det faktum att makten lyssnat. Men är det rättvist då, att några få våldsverkare i så fall får ett så stort genomslag? – Det är ju inte proportionerligt, men om man tittar på företagsvärlden är det ganska oproportionerligt stor makt som ligger hos några få människor där också. – Men det kan jag hålla med om, och det tycker jag är ett starkt argument; att vi gapar efter mycket och att vi är ganska få. Det håller jag verkligen med om. Men samtidigt handlar det ju också om att vi vill lyfta fram de globala frågorna, och då tror jag att vi kan säga att vi talar för ganska många. ”Ord utan löften” Statsvetaren Gunnar Falkemark tycker inte att aktivisterna vunnit något i sak. De enda konkreta förslagen i Carlsson-utredningen syftar ju till att gör polisen bättre rustad nästa gång. I övrigt är det mest ord utan löften, tycker han: – Man talar lite löst om att demokratin ska förbättras, men det är ju väldigt få konkreta krav. Några förslag om att Sverige skulle ta initiativ till att ändra den globala världsordningen, det finns ju inte alls! Dessutom, säger Falkemark, har aktivisternas förtroende hos folk i allmänhet totalt raserats efter Göteborg. Och där blir han, igen, överrens med Kajsa Johansson från AFA. Hon har fått tala med makten, men de hon egentligen skulle vilja nå har vänt henne ryggen: – Jag tror inte att detta kan reparera det avståndet. Folk läser ju inte Statens offentliga utredningar. Visserligen har man ju sett nu på tv, men det är ganska svårt att fylla i de luckor som ändå har blivit, tror jag.
Kristina Hedberg
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.