Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få apatiska flyktingbarn finns kvar - vård av hela familjen har varit viktig

Publicerat torsdag 27 december 2007 kl 12.00

Allt färre flyktingbarn blir apatiska. För två år sen vårdades 160 apatiska barn i Sverige - nu är det bara enstaka barn som är allvarligt sjuka i uppgivenhetssymtom.

En förklaring till minskningen är att allt fler barnfamiljer fått uppehållstillstånd; men det handlar inte bara om det säger Lotta Wiberg, enhetschef inom barnpsykiatrin i Stockholmslandstinget.

– Tidigare trodde vi att det var det enda kriteriet för tillfrisknande. Vi tänker inte så nu. När vi har tittat på den stora grupp som vi har vårdat, så ser vi att en annan faktor som kanske är minst lika utslagsgivande, det är hur föräldrarna mår och det är därför som samarbetet med vuxenpsykiatri är så viktigt.

– Genom att bygga upp föräldrarna och få föräldrarna att känna tillit och förtröstan till sin vardag, trots de svårigheter de befinner sig i, så ser vi att det kanske är ännu viktigare än själva uppehållstillståndet, säger hon.

När de första flyktingbarnen sjuknade in och blev apatiska år 2002 var det ett nytt fenomen i svensk sjukvård, och antalet sjuka barn växte blixtsnabbt under några år. Nu har situationen förbättras. De flesta barnen som var sjuka för ett par år sen är friska, och få barn insjuknar och blir apatiska.

Att många barnfamiljer fått uppehållstillstånd är ändå en viktig förklaring till att barnen tillfrisknar, säger Lotta Wiberg. Men barnen kan bli friska ändå - om hela familjen får hjälp.

– Även om det är ett barn som visar kraftfulla symptom så tänker vi att ingången är att möta hela familjen med de behov som familjen har. Vi ser helt enkelt på det här som familjer i sammanbrott, säger hon.

Idag är tre barn i Stockholms län så svårt sjuka i uppgivenhetssymtom att de måste sondmatas. Men för två år sen var läget betydligt värre. Då fanns 70 apatiska barn i Stockholm och Lotta Wiberg svarar så här på frågan hur de barnen mår idag.

– Vi ser att de här barnen har tillfrisknat från sina uppgivenhetssymptom, men en del har fortsatta andra svårigheter och en del är välfungerande, så det är verkligen både och, säger Lotta Wiberg.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".