Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Lönekostnaderna måste ner”

Publicerat torsdag 13 februari 2003 kl 12.29
Både Riksbanken och det statliga konjunkturinstitutet varnade under en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen för att de svenska lönekostanderna ökar alltför snabbt och måste ner till 3,5 procent om året. Det gäller vare sig Sverige går med i EMU eller inte.
Helst skulle löneavtalen ned till 2 procent, sade konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson. – Man måste räkna med en viss löneglidning, alltså löneglidning utöver avtal. Om man räknar lågt och sätter den till en procent då måste man räkna av ytterligare en procent. Kvar blir då knappt två procent till avtalsenliga löneökningar. För att nå 3,5 procents löneökning måste de avtalsmässiga löneökningarna begränsas till högst två procent. Riksbankschefen Lars Heikensten på pekar på ytterligare ett skäl för att ner löneökningarna till samma nivå som i euro länderna är att Sverige under några år surfat på en kanske alltför bra ökning av produktiviteten som under några banat väg för hyggliga reallöneökningar. – Om man räknar bort telekomproduktionen från näringslivet så ökade produktiviteten bara 1,9 procent under 1995 - 2000 och annars med 2,8. Jag behöver inte påpeka att framtiden för telekomsektorn framstår som relativt osäker och att därmed inteckna ett löneutrymme baserat på produktivitetsstegringar som vi haft historiskt i den sektorn är kanske inte helt förnuftigt. Genom att Riksbanken liksom den euroländernas centralbank ECB har lagt fast inflationsmål så påverkar det den svenska lönebildningen oberoende av hur det går i höstens folkomröstning om EMU. – Om lönekostandsutvecklingen även framöver tenderar att bli större i Sverige än i omvärlden då kommer vi att mötas, om vi inte är med i EMU, av en åtstramande penningpolitik som ökar arbetslösheten i den grad som krävs för att bromsa löneutvecklingen. – Går vi med i EMU då kommer vi att tappa marknadsandelar och den vägen tappa sysselsättning. Den första och viktigaste slutsatsen är alltså att vägen med systematiska växelkursjusteringar är stängd oavsett om vi går med i EMU eller inte. Istället kommer framöver alltför stora lönekostnadsutvecklingar att resultera i att arbetslösenheten blir högre och sysselsättningen blir lägre än i annat fall, sade Ingemar Hansson.
Christer Hillbom
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.