Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Irak bad Sverige om hjälp mot mjältbrand

Publicerat söndag 23 februari 2003 kl 15.56
En märklig förfrågan som först nyligen blev känd kom i augusti förra året till Utrikesdepartementet. Det var en officiell irakisk fråga om Sverige har kunskaper om hur man upptäcker och sanerar mjältbrandsbakterier som Irak skulle kunna få ta del av.
Det hela är en mycket märklig historia. Särskilt i det pressade läge som Irak nu, ett halvår senare, befinner sig i kan ju en fråga om hjälp med att ta hand om mjältbrandsbakterier uppfattas som ett indirekt erkännande om att Irak faktiskt fortfarande har biologiska vapen. En som gav råd åt regerigen hur den skulle hantera ärendet var Åke Sällström, tidigare själv vapensinspektör i Irak och nu expert på massförstörelsevapen på totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Svårt att veta det egentliga skälet Han säger att allt kring den irakiska förfrågan var så märkligt att det bara går att gissa vad de egentligen var ute efter: – En spekulation är att man faktiskt upplever sig som hotad och man är intresserad av vad det finns för skydd i världen vill förbättra sitt eget skydd. En annan spekulation är att man med detta vill ha en politisk demonstration där man visar att Israel förmodligen har biologiska vapen, man vill skjuta fokus mot att det finns grannar som Iran och aktörer som USA som också sitter på i vilket fall kemiska vapen. En tredje spekulation är att man i smyg vill få in ny information som kan gynna sin egen massvapenprogram, säger Åke Sällström. Sverige svarade aldrig Eftersom det inte gick att avgöra vad som var det egentliga målet så lät Sverige helt enkelt bli att svara på frågan helt och hållet. Slutsatsen att frågan om hjälp med att upptäcka och sanera mjältbrandsbakterier skulle vara ett bevis för att irakierna har biologiska vapen går inte att dra utan att ställa vidare frågor menar Åke Sällström: – Man har behovet inte för att man har en angripare utan man har behovet därför att man har en inhemsk produktion. Men den har ju förelegat. Man har ju alltså haft ett vapenprogram som man har erlänt och där har man aldrig haft behov av extern hjälp. Varför ska man i så fall i detta vapenprogram om det finns så som vissa misstänker begära extren hjälp nu, frågar sig Åke Sällström.
Stefan Winiger
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.