Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Försvaret kostar nästan som på 80-talet

Publicerat torsdag 21 februari 2008 kl 06.10
Foto: Pontus Lundahl/Scanpix.

Trots stora besparingar har det militära försvaret nästan lika stor köpkraft i dag som för 20 år sedan. I fast penningvärde har kostnaderna minskat med en dryg tiondel de senaste två decennierna.

Detta enligt beräkningar som den socialdemokratiska riksdagsledamoten Leif Pagrotsky har bett riksdagens utredningstjänst att göra. Han själv tycker själv att siffrorna är uppseendeväckande.

– Jag har blivit alldeles häpen av att se att försvaret kostar nästan lika mycket pengar i dag som på kalla krigets tid, när vi hade u-båtsjakt och kärnvapenhot på andra sidan Östersjön och vi var omgivna av Warszawapakten. Trots alla sparpaket, all budgetsanering, alla regementsnedläggningar är utgifterna nu ungefär lika stora som på Brezjnevs och Reagans tid.

Leif Pagrotsky, tidigare minister i den socialdemokratiska regeringen, tycker att det finns anledning till självkritik för egen del.

– Frågan är väl varför alla våra nedskärningar, varför alla våra regementsnedläggningar, varför alla tunga beslut vi har fattat de sista 15 åren, varför de har lett till så lite reella besparingar. Det är klart att jag också får ta på mig självkritik, jag borde kanske ha engagerat mig mer och lärt mig bättre. Så här i efterhand finns kanske anledning till självkritik.

På Försvarsmakten säger chefen för ledningsstaben, generalmajor Sverker Göransson, att försvaret har fått nya uppgifter och att materielen blir dyrare.

 Tittar man på utvecklingen prismässigt och den är global, så hade vi förr för att kompensera den något som heter teknikfaktorn. Det har vi inte i dag och det innebär på en 15-20-årsperiod att pengarna räcker till hälften så mycket. Organisationen halveras på grund av den prisökningen.

– Den andra sidan av myntet är att när man går från ett tidigare nationellt fokuserat invasionsförsvar till ett insats- och insatsberett försvar, så ställer det mycket högre krav på individerna i organisationen också.

– Individkostnaderna går successivt uppåt också, så för var och en som vi skickar ut, pojkar som flickor, måste känna sig trygga på hemmafronten, säger Sverker Göransson, generalmajor och chef för ledningsstaben vid Försvarsmakten.

Enligt de uträkningar Leif Pagrotsky låtit ta fram, mätt i 1995 års penningvärde, kostade det militära försvaret drygt 39 miljarder kronor i genomsnitt per år under 1980-talet, för att vara nere i drygt 34 miljarder kronor förra året.

Det motsvarar en minskning med drygt en tiondel, även om Försvarsmakten har noterat att om man mäter det som andel av BNP motsvarar det nästan en halvering.

Den moderate finansministern, Anders Borg, är också han kritisk till Försvarsmaktens sätt att hantera pengar.

– I många fall har de ingått avtal och hanterat sin ekonomi på ett sätt som har gjort att man i princip har bevarat stora delar av de kostnader som man hade, trots att man minskat personal, förband och militära anläggningar. Den processen har skötts på ett sätt som man i efterhand måste säga har präglats av stora ekonomiska brister, säger han.

Anders Borg och regeringen har redan aviserat att materielanslagen till försvaret ska minska men hur mycket är finansministern inte beredd att precisera än.

– Jag tror att vi nu först ska se hur ekonomin i försvaret faktiskt ser ut. Det är sådan oordning där att det måste vi först få en möjlighet att bedöma, säger finansminister Anders Borg.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".