Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Iraks medelklass vågar inte återvända

Publicerat torsdag 21 februari 2008 kl 06.05
Haidar. Foto:Cecilia Uddén/SR.

När den irakiska regeringen skrev under ett återtagandeavtal med Sverige var en av förhoppningarna att få medelklassen att återvända till Irak. Det gäller läkare, lärare och ingenjörer som har flytt, men många av dem tycker fortfarande att Irak är för farligt. 

Vår korrespondent har träffat några av dem i Damaskus. I UNHCR:s stora vita matutdelningstält i Damaskus delar man ut matransoner till irakiska flyktingar. Fem kilo ris, två liter matolja, socker, té, basvaror som ska räcka i två månader.

Här köar en kvinna med kortklippt hår och fiskbensmönstrad kappa. Hon visar sig vara jordbruksingenjör och hon bryter ihop när hon börjar prata om sin handikappade man.

– Vi får ingen hjälp, världen blundar för oss, säger hon.

Bredvid henne en bilmekaniker, en kvinna i svarta slöjor, en annan med slingor i håret, hon har släktingar i Sverige, och så en officer ur Saddam Husseins armé.

– Oss bryr sig ingen om, vi har inte fått lön på fyra år, viskar han så att de andra inte ska höra vem han är.

Och så en tandkirurg som kidnappats och mordhotats.

Tidigare delade UNCHR endast ut mat åt de mest utsatta men nu har man tvingats konstatera att alla irakier i Syrien är utsatta, eftersom väldigt få kan arbeta. I matransoneringskön är det ingen skillnad på en tandläkare och bilmekaniker.

– Vi vill åka tillbaka, vårt land behöver oss, vi som är utbildade, men vi vågar inte. Tror du att vi skulle stå i ransoneringskö om vi kunde välja?, säger Haidar en 24-årig it-ingenjör.

Haidar visar mig sin handflata, deformerad av tortyr. Han försökte rädda en kristen granne och då sa terroristerna ”här ska du få smaka på den eld som Gud kommer att bränna dig med.”

Och så tar han mig avsides så att ingen annan ska höra och säger:

– Tror du att det finns någon svensk kvinna som skulle vilja gifta sig med mig av humanitära skäl, hon skulle kunna rädda mitt liv. Ta en bild på mig och sprid den, säger Haidar.

Cecilia Uddén, Damaskus
cecilia.udden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".