Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Odling på kolrika jordar förslås minska

Publicerat fredag 22 februari 2008 kl 06.05

Jordbruksmark som ligger på gammal mossmark och sjöbottnar släpper ut stora mängder växthusgaser vilket är ett problem som få lantbrukare känner till.

Jordbruksverket vill nu få bort den intensiva odlingen på den här åkermarken, som kallas organogena jordar.

– De har ett stort kolinnehåll. Om man gödslar mycket med kväve och om man rör om i dem blir det stora avgångar av lustgas och koldioxid. Lustgas är en väldig potent växthusgas. Den är 300 gånger värre än koldioxid, säger Christel Gustafsson, klimatansvarig på Jordbruksverket

Utanför Taberg i Småland ligger en av landets många gamla mossar som en gång i tiden dikats ur och förvandlats till åkermark.

Men trots att dessa organogena jordar bara utgör drygt sju procent av all jordbruksmark i Sverige så står de för lika mycket utsläpp av växthusgaser som all övrig jordbruksmark tillsammans.

Orsaken är att de är kolrika och när man rör om i jorden vid till exempel plöjning frigörs växthusgaserna. Därför vill nu Jordbruksverket begränsa odlingarna på de här markerna.

– Om man då låter bli att gödsla den här marken så förfärligt mycket, om man har fleråriga grödor så att man inte behöver röra om i den, ingen jordbearbetning, då får man ner klimatgasutsläppen. Så det finns ju sätt att komma runt problemet, säger Christel Gustafsson.

Exempelvis energiskog eller kanske vall som används till djurfoder skulle alltså kunna fungera, men inte spannmål och annat där man tvingas röra om mycket i jorden.

Jordbruksverket utreder just nu hur man ska gå tillväga för att få fram en förändring men något totalförbud handlar det inte om, snarare information eller ekonomiska styrmedel.

Christel Gustafsson hoppas ändå på stöd från lantbruket.

– Jag upplever att lantbrukarna vill ta ett miljöansvar. Man vill inte framstå som miljöbovar. Det ser man inte minst på det här med övergödningen där många har tagit till sig av rådgivningen, säger hon.

Lantbrukaren Per Olof Philip har en femtedel av sina jordar på gammal mossmark. En stor del är idag så blöt att han ändå redan gått över till betesmark eller bara odla för foder och behöver därmed inte röra om i jorden så mycket. Han hoppas ändå på att jordarna får fortsätta brukas trots påverkan på miljön.

– Det är viktigt för oss på Småländska höglandet. Vi har lätta jordar, vi har sandjordar, men vi har också dessa mossjordar som är viktiga för oss. De kompletterar sandjordarna, de behåller vattnet och vi får bra skördar när det är torrår. Å andra sidan är de väldigt kalla och eländiga på sitt sätt.

Men är det inte bra att man ändå försöker åtgärda det som går?

– Det blir in absurdum. Det är klart att våra myndigheter måste jobba på alla håll och kanter för att energitänkandet ska bli effektivt. Men jag tycker det är jobbigt att också få det här trycket på mig.

Tror du att lantbrukare över huvud taget har reflekterat över att detta ur utsläppshänseende skulle vara sämre jordar?

– Nej, absolut inte. Vi hade inte den kunskapen, det ska jag erkänna, säger lantbrukaren Per Olof Philip.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".