Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya högskoleregler kritiseras av s

Publicerat fredag 22 februari 2008 kl 16.57

De nya skärpta antagningsreglerna till högskolan får kritik från flera håll, bland annat av socialdemokraterna. Reglerna som börjar gälla 2010 ökar kraven på elever att redan under grundskoletiden göra rätt val. Det är inget bra system, säger s skolpolitiska talesperson, Marie Granlund.

– Vi vill också premiera matematik och språk, men på det sätt som det görs nu så blir det väldigt viktigt vilka val man gör när man är tolv år i årskurs sex. Det tycker inte vi är bra.

De nya reglerna är tänkt att gynna de som läser språk och matematik och ger eleverna med godkänt i dessa kurser så kallade meritpoäng.

De sökande till högskolan kommer också att delas in i kvotgrupper, med bland annat en direktgrupp och en kompletteringsgrupp som ska göra det svårare att komma in på högskoleutbildningen genom att komplettera upp sina gymnasiebetyg i efterhand på Komvux.

Med meriterande språkkurser kan det vara viktigt att redan i grundskolan se till att välja ett språk. Allt som allt ökar kraven på eleven att väldigt tidigt göra rätt val under utbildningen.

Men det handlar om att stimulera eleverna till bättre möjligheter, säger utbildningsminister Jan Björklund.

– Vi vill ge en tydlig stimulans till eleverna att inom ramen för de här programmen välja lite mer krävande kurser som är viktiga för Sverige. Dit hör främmande språk. Sverige kommer inte att klara sig i en internationell konkurrenssituation i framtiden om ungdomarna väljer bort främmande språk.

Är det man ska säga som förälder till sin femtonåring som står i valet, att du måste tänka på Sverige och vår nation?

– Det behöver man inte alls säga. Att vi gör reformen har att göra med Sveriges framtid. Det betyder inte att varje ungdom står och funderar just så men man får extrapoäng om man väljer de här kurserna. Det är bra både för individen, för man har mer chanser i framtiden, och för Sverige, säger Jan Björklund.

Men reglerna är krångliga, tycker Marie Granlund som menar att de ungdomar vars föräldrar själva inte har akademisk utbildning kommer att ha svårare att få hjälp med sin val.

– Ungdomar från studieovana hem kommer att ha svårt att förstå vad det här handlar om och också att göra rätt val. Det är inte säkert att man gör det om man inte har föräldrar som vet hur det här fungerar och säger till en vad man ska göra, säger Marie Granlund.

Jan Björklund replikerar på det:

– Jo, men det är framförallt med de ungdomar som kommer från studieovana hem det är viktigt att vi blir tydliga med att det lönar sig att välja också lite mer krävande kurser. Det är i första hand de som i första hand väljer de enkla kurserna.

– Det är just därför vi gör den här förändringen att även om man inte har föräldrar hemma som talar om att du ska läsa tyska och franska för att det är bra för din framtid. Även de barnen får signaler från skolan att det här är viktigt och det är det som de här nya poängen talar om, säger Jan Björklund.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".