Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Diskriminering inom rättsväsendet

Publicerat måndag 25 februari 2008 kl 15.56

Det förekommer att personer med utländsk bakgrund diskrimineras i domstolarna. En anledning till det är att parterna inte förstår varandra och det är vanligt att rättegångar genomförs utan tolk. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, brå.

Samtidigt råder det brist på rättstolkar, i hela landet finns bara 200 tolkar med specialkompetens för domstol.

En av dem är Ali Labriz som säger att jobbet ofta är svårt.

– Som exempel kan jag ge att det finns en typ av problem då en person kommer från ett litet område med egna lokala dialekter och ord och uttryck som är specifika för just den folkgruppen och för det området. Oavsett hur duktig man än är som tolk så är man inget mobilt lexikon.

Brå har på regeringens uppdrag utrett hur diskrimineringen i rättsväsendet ser ut och vad man kan göra åt den.

Ett problem är brist på rättstolkar. I dag finns det bara 200 tolkar som har specialkompetensen att tolka rättegångar.

I stora språk som till exempel somaliska, ungerska och bulgariska finns det enligt Kammarkollegiet inga rättstolkar.

Det är ett stort problem enligt Nina Törnqvist, utredare vid brå.

– Inom vissa språk finns det brister i antalet rättstolkar, men ett annat problem är att man inte alltid använder de auktoriserade rättstolkarna utan även att personer som kan språket får tolka, vilket kan innebära att kvalitén inte är lika bra.

I Göteborgs tingsrätt tolkades knappt 30 procent av rättegångarna av rättstolkar.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, säger att problemet är stort och att det kommer att bli större om inget görs.

– Vi har inte tillgång till ett tillräckligt antal professionella tolkar. Det leder till att den person som är tilltalad, målsägande eller vittne och ska tolkas, riskerar att få ett sämre bemötande. I all synnerhet gäller detta om man tolkar på personens andra- eller tredjespråk, alltså inte på modersmålet.

I dag ställs inget krav på att domstolarna ska ta in tolkar som är auktoriserade överhuvudtaget och det händer att rättegångar fortsätter trots att tolken är dålig, säger rättstolken Ali Labriz.

– Det händer ofta att tolken inte klarar av uppdraget, men ändå har man fortsatt. Jag har också hört att man ibland anlitat en person som suttit i rättssalen som åhörare för att han sett ut att kunna språket. Denne har sedan fått tolka.

Justitieminister Beatrice Ask ville på måndagen inte kommentera innehållet i rapporten men säger att den ska ligga till grund för ytterligare insatser som kan behövas för att motverka diskriminering inom rättsväsendet.

Enligt brå:s rapport förekommer diskriminering i alla led i rättsprocessen.

Förutom konkreta språkbarriärer handlar det om mer osynliga strukturer som bemötande och attityder.

Brå pekar därför också på att det behövs längre och mer regelbunden utbildning om diskriminering och fler poliser, åklagare, domare och advokater med utländsk bakgrund.

Johanna Sjövall
johanna.sjovall@sr.se

Emma Hildén
emma.hilden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".