Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 2 mars

Publicerat söndag 2 mars 2008 kl 12.05

Den brittiske historikern och författaren Timothy Garton Ash recenserar i DN det amerikanska presidentvalet :

En globalt utkablad såpopera där alla känner stjärnorna. En politikens skönhetstävling där kandidaterna tävlar med sina personliga stories. En långt utdragen godnattsaga för hela världen som inleds : ” Det var en gång en ung man som hette Barack...” Alla är vi lika hänförda.

Att det handlar om politik märks sällan. En brittisk popradiopratare uppmanar lyssnarna att mejla in sin favorit i denna världens största såpopera. Vars lödder totalt skymmer frågor som vem som ska efterträda presidenterna Putin i Ryssland eller Hu i Kina.

I USA måste politiska vinnare spela på de gamla nationella myter som senast dammades av efter 11-septemberattentatet, skriver den amerikanska författaren Susan Faludi för tidskriften Arena. 11 september födde aldrig någon politisk ledare som kunde lära oss tänka konstruktivt om vår plats i världen, skriver Faludi : vi hade bara en machoman i lånad pilotdräkt som manade oss att plocka fram kreditkorten för att betala ett framsuggererat krig mot ondskans axelmakter.

Faludi refererar ett tänkvärt efterspel till 11 september : gammal västernromantik mobiliserades medvetet av såväl Vita huset som av medieprofiler.Man vädjade till de manliga dygderna hos en John Wayne, vars filmer fick en TV-renässans. ”Rök ut dem ur deras hålor !” var uttryck från både överbefälhavare och president. New Yorks brandmannahjältar kunde beskrivas som västerncowboys i indianterritorierna, ABC:s nyhetsankare Peter Jennings jämförde TV-skärmen med ”västernkaravanernas lägereldar”. Vita huset inbjöd höga chefer från Hollywood att mobilisera drömfabrikens alla nationella resurser och reserver. Alla de gamla amerikanska pubertala reflexerna om oövervinnlig manlig action fick ett officiellt uppkok, finner Faludi.

I Arena skriver också Katrine Kielos att just manligheten är en röd tråd genom den amerikanska mytbildningen, förkroppsligad inte minst av Ronald Reagan som lyckades vinna den amerikanska arbetarklassen, trots att hans politik var till dess nackdel. Reagan spann på myten om den amerikanske mannen som ropar ”Honey - Im home !” innan han tar av filthatten, öppnar en Budweiser och bänkar sig framför TV:n där presidenten talar känslospråk till nationen. För Reagan var motståndaren inte minst den statsmakt som stod i vägen för The self made man.

Mot tidskriften Arenas tema om USA-valet kan man ställa tidskriften Axess hösttemanumer om anti-amerikanismen. Per Landin skriver där om hur Europabilden av det vulgära USA länge var en konservativ kritik, innan masskulturen och moderniteten blev ett vänstertema. USA har blivit syndabocken för en alltmer ifrågasatt västerländsk kultur och livssyn, skriver USA-professorn Paul Hollander, medan DN- korrespondenten Nathan Shachar finner att det ”anti-amerikanska primalskränet” är det sista vapnet för en marxism som gjort bankrutt.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".