Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyrt för vården med gipsade turistben

Publicerat fredag 29 februari 2008 kl 18.02

Just nu är det sportlovstider och många har dragit till fjälls för att åka skidor. Många bryter också både armar, ben, fingrar och handleder i backarna. På Åre Hälsocentral är det mycket att göra, säger läkaren Alf Lerner.

– Vecka nio är en toppvecka för oss med massor att göra när nollåttorna kommer hit och åker skidor. Jämfört med tidigare år så har det ökat med 20 procent och vi har ungefär 150 besök per dag och därav är cirka en tredjedel skidskador.

Hinner ni med allting?

– Ja, vi får förstärka och öka bemanningen med extra personal den tiden.

Vilka är det som skadar sig?

– De som skadar sig är framför allt nybörjare, de som är lite ovana vid skidåkning och snowboardåkare.

Åldersmässigt, är det ungdomar framför allt?

– Åldersmässigt är det ungdomar med underbensfrakturer, företrädesvis för yngre barn under tio år. Snowboard är det 15-25 år, slalom är det mycket kvinnor i 40-årsåldern med knän.

Om man tittar på antalet gipsningar som ni gör under högsäsongen, hur många handlar det om?

– Totalt antal nygipsningar är mellan 700 och 800.

Och om man jämför det med genomsnittet i landet, är det mycket eller lite?

– Det är mycket, väldigt mycket, säger läkaren Alf Lerner på Åre vårdcentral.

Javisst är det fint och skönt med riktig vinter och skidan den slinter men går det fel blir det dyrt och skattebetalarna får ta notan.

Formellt sett så finns det ett komplicerat ersättningssystem mellan landstingen så att det alltid är hemmalandstinget som betalar. I fallet med stockholmaren som faller och bryter benet får Stockholmslandstinget notan från Jämtlandslandstinget.

Patienten betalar en avgift som är 250 kronor på akutmottagningen.

Men det kostar alltså 5 000 kronor att gipsa ett ben och för att Jämtlandslandstinget ska kunna balansera gipsandet krävs det även vanliga förkylningar, som ersätts enligt en schablonmodell.

– Hemmalandstinget betalar en viss del, de betalar i dagsläget 1 867 kronor minus patientavgiften. Det innebär att om vi till exempel har ett underbensbrott som vi undersöker, röntgar, gipsar, röntgar igen, skriver papper och skickar hem så kostar det oss ungefär 5 000 kronor, så det går vi back på.

– Däremot om det kommer en turist med snuva där tittar i halsen och tar några prover så kostar det oss ungefär 500 till 600 kronor, så där går vi med vinst. Det jämnar ut sig med antalet frakturer och antalet lätta åkommor som kommer hit.

Men benbrott och andra typer av brott är ren förlustverksamhet för er?

– Ja, det är ren förlustverksamhet. Så länge som det jämnar ut sig med snuvorna, men det gör att vi måste titta på ganska många snuvor. Vi måste ha snurr på verksamheten för att det ska gå runt. Skulle vi bara ta hand om frakturerna skulle vi gå back ungefär sju miljoner kronor varje år.

Kan man säga att ni har en slags gipsfabrik där i Åre åtminstone en del av säsongen?

– Ja, vi gipsar ju mer än de flesta stora sjukhusen i Stockholm, mycket mera, säger Åke Lerner.

Kostnaden för så kallad utomlänsvård mellan landstingen uppgår till sex miljarder kronor varje år. Tvärtemot vad man kanske kan tro så utgör slalombenbrotten bara en liten del av det hela.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".