Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler blir häktade utan att senare dömas

Publicerat onsdag 5 mars 2008 kl 06.00

Förra året fick närmare 1 200 personer ersättning av staten för att ha suttit häktade utan att kunna fällas för brott. En ökning med närmare en tredjedel jämfört med för tre år sen.

En viktig varningssignal, säger Tomas Nilsson, ordförande i Advokatsamfundet.

– Det är en viktig siffra att hålla ögonen på, därför att det är ju inte bra om den siffran växer utan att man funderar över vad det kan bero på.  Det här är ju personer som frikänts eller där man inte fullföljt med en rättegång därför att det inte funnits skäl att väcka åtal. Och det är ju inte bra om den siffran stiger, säger Tomas Nilsson.

Att frihetsberöva någon är ett allvarligt brott enligt svensk lag. Så när det visar sig att rättsväsendet självt har hållit någon inlåst på grunder som sen inte gått att motivera, kan staten efter prövning av justitiekanslern bli tvungen att betala ut skadestånd för frihetsinskränkning. 

För tre år sen var det närmare 930 personer som fick en sådan ersättning. Förra året hade skaran växt till närmare 1 200 personer, en ökning med 27 procent.

Nu väcks oron över att den här tendensen pekar på en förslappning inom rättsväsendet och att man tar till häktningar även när det inte är välgrundat. Men det är svårt att säga om det är enda orsaken, säger justitiekanslern Göran Lambertz.

– Det kan vara en förklaring, men det kan finnas en del andra förklaringar också. Som en ökad brottslighet, att det är fler personer som berörs av det här som inte är bofasta i landet som man tycker att man måste sätta in.

– Det kan också i princip bero på att man har en strängare bevisprövning i domstol så att de inte blir fällda, säger Göran Lambertz.

Oavsett orsaken till ökningen anser Tomas Nilsson vid Advokatsamfundet att häktningar i största möjliga mån bör undvikas.

– Inställningen måste vara det att man försöker begränsa användningen av ett så allvarligt tvångsmedel så långt som det är möjligt och det ska alla vara uppmärksamma på, säger Tomas Nilsson.

Just nu pågår ett uppsatsarbete vid Stockholms Universitet som granskar ökningen av skadeståndsärendena närmare. Ett arbete som väntas klart i början av maj.

Enligt justitiekanslern Göran Lambertz kan det resultatet leda till att han själv tar initiativet till en grundligare genomlysning av landets häktningar.

– Beroende på vad resultatet blir där, så kan jag möjligen ha anledning att ta något initiativ och titta på det, säger Göran Lambertz. 

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".