Allt fler får skadestånd efter häktning

Allt fler får skadestånd efter att ha suttit häktade i Sverige utan att kunna fällas för brott. Och i dag är det ytterst få som begärs häktade som inte häktas.

Publicerat onsdag 5 mars 2008 kl 12:35

– Det är en försvinnande liten del av dem som begärs häktade som inte häktas, det handlar om några få procent, säger Peter Hertting överåklagare i Umeå.

Överåklagare Peter Hertting refererar till den rapport om tillämpning av personella tvångsmedel som man gjorde vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Umeå förra året.

Samtidigt visar siffror från Justitiekanslern som driver målen om frihetsinskränkning mot staten, att närmare 1 200 personer fick ersättning förra året efter att ha suttit häktade utan att kunna fällas för brott.

Det är en ökning med 27 procent jämfört med för tre år sedan.

Men Peter Hertting anser inte att man häktar personer för lättvindigt. Eller att åklagare begär häktning för ofta.

Det är en stor skillnad på beviskraven när det gäller att få någon häktad som att få någon fälld i domstol, då det ska vara ställt utan rimligt tvivel, säger han.

– Det innebär alltså att man kan aldrig påstå att ett häktningsbeslut är fel för att vederbörande sen inte fälls för brottet.

Staffan Levén, Hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige, är inne på samma linje och menar att det faktiskt är bra att beviskraven är betydligt högre för en fällande dom.

– Det behöver inte vara något fel att man först blir häktad och sen frikänd.

Är inte kraven för låga då för häktning?

– Det är en fråga för lagstiftaren. Jag har inget underlag för att påstå att det skett någon förändring i praxis. Vad gäller underlaget för häktning. Jag vill påstå att domstolarna ställer samma krav i dag som för tre år sedan, säger Staffan Levén.

Ökningen kan också vara en effekt av att den svårutredda grova brottsligheten växer i landet, tror Staffan Levén.

– Brottsligheten har blivit grövre. Och samtidigt är det så att den här grövre brottsligheten ofta är mer svårbevisad. Till exempel när det gäller allvarlig narkotikaverksamhet eller mycket allvarlig gängkriminalitet, säger Staffan Levén, Hovrättslagman.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Dela