Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fritids: Fler barn och färre anställda

Publicerat fredag 7 mars 2003 kl 12.40
De senaste åren har barngrupperna inom fritids och förskola blivit allt större och personaltätheten minskat. Men medan förskolan de senaste åren stabiliserats på stora barngrupper, är kvaliten hotad på fritidshemmen.
– Man hinner inte med att ha samma kontakt. Man hinner inte prata med alla barn eller ens ha ögonkontakt med varje barn idag, och det är ett litet krav att kunna ha ögonkontakt åtminstone, säger fritidspedagogen Ulrika G:son Berg Sandlund. Vad tror du att det här får för konsekvenser för barnen? – Barnen blir mer otrygga och lämnade åt sig själva, så att det hinner hända många fler saker än vi ser, och som vi har svårt att reda ut, svarar hon. Större grupper, mindre personal Personaltätheten inom fritidshemmen har halverats under de senaste tio åren. Samtidigt har barngruppernas storlek nästan fördubblats. Idag finns i genomsnitt 34 barn i varje grupp, jämfört med 18 barn 1990. Då gick det åtta barn på en anställd. Nu är det 18. – Vi har kunnat se att tillståndet inom fritidshemmen har försämrats under lång tid, säger Skolverkets projektledare Mattias Sjöstrand. – Ingenting tyder på att en återhämtning har kommit igång trots att Sverige haft en ganska god ekonomisk utveckling under senare år. Det tycker vi är alarmerande. På vissa håll finns det problem. Vi hoppas att kommunerna tar sitt ansvar och åtgärdar problemen. Enligt Skolverket har förskolans barngrupper stbiliserats på höga nivåer de senaste fyra åren, drygt 17 barn per anställd. ''Antagligen negativt'' Exakt hur barnen påverkas av stora barngrupper och minskad personaltäthet vet inte Skolverket, men Mattias Sjöstrand håller med om att de antagligen påverkas negativt. – Sannolikt är det så. Det är svårt att veta exakt hur effekterna har blivit men när det gäller på den enskilda avdelningen är det inte svårt att räkna ut: det blir buller, stress, personalen får sämre kontakter med barnen. Det är ju negativt. – Men vad det betyder på nationell nivå är omöjligt att spekulera i. Det visar sig, säger Mats Sjöstrand.
Helena Jansson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.