Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskar övervakas i smyg utomlands

Publicerat onsdag 12 mars 2003 kl 05.00
Allt fler svenskar utsätts för hemlig övervakning utomlands efter att ha registrerats i det så kallade Schengenregistret. Det visar siffror från Rikskriminalen som Ekot tagit del av. Kritiker menar att den hemliga övervakningen hotar den enskildes rättssäkerhet, men polisen försvarar den.
– Polismyndigheterna har begärt registreringar i större utsträckning, säger Per-Uno Johansson på Rikskriminalen som är ansvarig för den svenska delen av Schengenregistret. Har man lärt sig använda det här eller vad beror det på? – Kunskapen har uppenbarligen spritts. Schengenregistret är en gemensam europeisk databas där polisen i flera länder samlar uppgifter om kriminella och misstänkta. Bland annat kan polisen lägga in uppgifter om personer som man misstänker kan komma att begå grova brott. När de sedan passerar gränskontrollen i ett annat land rapporteras uppgifterna in. Från 2 till 66 personer på ett år Förra året fick svensk polis hemliga spaningsuppgifter från sina europiska kollegor om 66 personer, mot endast två personer året dessförinnan. – Det krävs då att personen i fråga endera har gjort sig skyldig tidigare till synnerligen grova brott eller i framtiden, på grund av särskilda omständigheter, misstänks kunna begå grova brott, säger Per-Uno Johansson. Är det här känsligt på något sätt? – Nej, jag anser det inte vara känsligt. Men det finns de som menar att det här är en mycket känslig verksamhet. Tomas Mathiesen är professor i rättssociologi vid Oslo universitet och har under flera år studerat Schengenkonventionen, och han ser med stor oro på den här typen av dold övervakning. Bland annat pekar han på att för att en person ska hamna under hemlig övervakning räcker det med att polisen har den allmänna uppfattningen att personen kan komma att begå allvarliga brott i framtiden: Ser en risk för grundlös övervakning – Kriterierna för vem man ska spana på, vem man alltså ska observera i hemlighet, är ganska vaga, säger Tomas Mathiesen som ser en risk för att olika personer kan bli observerade utan att det finns grund för det. Enligt Mathiesen kommer den här hemliga övervakningen att öka ännu mer i omfattning i Sverige. Det är en tydlig trend i de andra Schengenländerna.
Jonas Alsgren

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.