Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Försvarets radioanstalt får nya uppgifter

Publicerat fredag 14 mars 2003 kl 16.28
Uppgifterna för en av Sveriges hemligaste myndigheter, Försvarets Radioanstalt, FRA, kommer att förändras. I takt med att hotbilden mot Sverige förändras måste FRA:s uppgifter förändras, är slutsatsen i en ny utredning. Förr var det exempelvis hemlig avlyssning av Sovjetunionen som gällde. Nu behövs FRA istället för att skydda Sverige mot terrorism, exempelvis angrepp mot elförsörjningen eller Riksbanken.
Försvarets Radioanstalt, FRA, är en slags spionagemyndighet som genom att lyssna på och värdera radiosignaler och information ska skydda och förvarna Sverige om tänkbara hot och angrepp utifrån. Rapporter och analyser från FRA har stor betydelse för den svenska försvars-, utrikes- och säkerhetspoltiken. Förutsåg trupper mot Prag När det dåvarande Tjeckoslovakien 1968 invaderades av sovjetiska trupper, efter att ha försökt införa en mer mänsklig socialism, förstod experterna på FRA genom sina avlyssningar av trupprörelserna i förväg vad som höll på att hända, men det kalla kriget är slut. Världen och hotbilderna har helt förändrats, och nu vill den förre överbefälhavaren Owe Wiktorin som har utrett FRA:s framtid att FRA också ska utföra uppdrag åt andra myndigheter än de militära. FRA kan till exempel hjälpa polisen i kampen mot den gränsöverskridande, organiserade brottsligheten, men radioanstalten anses också vara mycket duktig på data- och it-säkerhet. FRA kan bidra till datasäkerheten Det finns idag datahot som kan ställa till det för hela det svenska samhällslivet, och som FRA kan hjälpa till med att eliminera. Det handlar om alltifrån angrepp mot Riksbankens datorer och det svenska banksystemet som varje dag hanterar miljardbelopp till tele- och elförsörjningen och livsmedelsdistributionen. Utredningen anser också att FRA:s kompetens bör användas för att hindra intrång i medborgarnas privata sfär. Den konstaterar att Europakonventionen för mänskliga rättigheter slår fast att staten faktiskt har skyldighet att aktivt skydda informationssystem, så att obehöriga inte får insyn i till exempel enskilda människors sjukjournaler och bankkonton.
Jan Mosander

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.