Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Räntan i fokus denna vecka

Publicerat måndag 17 mars 2003 kl 10.00
Räntan står i fokus, mer än vanligt kanske, den här veckan. Flera länders centralbanker sammanträder och det kan bli räntesänkningar, bland annat i Sverige. Den senaste månaden har inflationen stigit kraftigt i Sverige och frågan är om det håller i sig eller är en tillfällig uppgång beroende på höga elpriser.
– Det som talar för fortsatta räntesänkningar är att konjunkturåterhämtningen låter vänta på sig och att det kommer signaler om en ännu svagare konjunktur världen över och att vi har det här Irakkriget som också sprider en del osäkerhet, säger Cecilia Hermansson, ekonom och konjunkturbedömare på Föreningssparbanken. – Det som talar emot är ju också stigande inflation till följd utav högre energipriser som vi ser inte bara i Sverige utan även på andra håll i världen. Det ger då en högre inflation och gör det litet svårare för centralbankerna att sänka sina styrräntor. Inflationen tog ett rejält skutt uppåt i februari när höjda energipriser, särskilt elpriser, fick fullt genomslag i konsumentledet. Är 3,4 procents inflation en engångseffekt eller är den bestående, det är frågan. Både amerikanska centralbanken och europeiska centralbanken har sänkt räntan nyligen och det kan bli fler sänkningar i veckan. Den svenska Riksbankens räntemål om en inflation på 2 procent, med tillåten svängning 1 procent upp eller ner, har passerats och Riksbanken måste nu väga in detta i sitt räntebeslut: – Om inflationstakten uppehålls på den här höga nivån under en litet längre tid än vad man förväntar sig, då finns det ju risk att det spiller över i högre inflationsförväntningar. Vi har ju en lönerörelse som startar här i höst och då skulle man kunna tänka sig att det här spiller igenom i andra delar av ekonomin, att många då kommer att efterfråga högre löner för att kompensera sig för den här högre inflationen, säger Cecilia Hermansson. Förhoppningar knyts nu till en nederbördsrik väderlek under våren, så att vattenmagasinen fylls på och elpriserna sjunker. Med tanke på hur stor betydelse vädret har visat sig ha för svensk ekonomi, kanske en prognos från SMHI borde väga tungt i debatten. 2002 gick till historien som ett torrår. Meteorolog Hans Alexandersson gör den här bedömningen för 2003: – Det ser väl inte ut direkt att bli någon jättevårflod, det gör det väl inte. Och det betyder att vattemagasinen inte heller kommer att fyllas på ordentligt? – Nej, kanske inte riktigt så mycket som man hoppas i alla fall, svarar Hans Alexandersson.
Tommy Fredriksson

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.