Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ny omstridd teknik

Barn föds för att rädda syskon

Publicerat torsdag 10 april 2008 kl 05.30
Har tillstånd för behandling.

För första gången görs nu i Sverige försök att skapa ett barn som blir till för att rädda livet på ett annat barn, ett äldre syskon som bär på en dödlig sjukdom. Helena Richardson i Trollhättan hoppas på att snart bli mamma till ett nytt barn.

Tidigare har svenska familjer i behov av den här hjälpen fått köpa vården utomlands, men efter en lagändring för två år sedan och en längre handläggningstid därefter är de första behandlingarna nu i gång.

– Det känns spännande och nervöst. Vi har ju fått den här möjligheten att skapa ett barn för att rädda ett annat barns liv, säger Helena Richardson i Trollhättan, som hoppas på att snart bli mamma till ett nytt barn.

Helena Richardsons båda söner bär på anlag för en ärftlig, dödlig ämnesomsättningssjukdom som bryter ned hjärnan. Tolvåringen har redan drabbats och är svårt handikappad och bortom räddning. Fyraåringen är frisk, än så länge, men behöver en benmärgstransplantation om sjukdomen skulle bryta ut.

För att vara säker på att hitta en donator vill familjen skaffa ett nytt syskon, som inte bär på sjukdomsanlaget och som har samma vävnadstyp som fyraåringen.

Med avancerad medicinsk teknik som kallas PGD-HLA väljs ett lämpligt blivande barn ut redan som embryo.

Elisabeth Blennow på Karolinska Universitetssjukhuset utför behandlingen, som är tekniskt komplicerad.

– Framför allt eftersom det är två olika analyser som ska göras samtidigt på en cell. Vi har alltså oerhört lite material. På den cellen ska vi dels ställa diagnos på sjukdomen, dels avgöra vilken vävnadstyp det är. Så det är tekniskt svårt, ja, säger hon.

Totalt fyra familjer har hittills fått det tillstånd från Socialstyrelsen som behövs för att få genomgå behandlingen. Alla familjer har barn med någon allvarlig ärftlig sjukdom som kan behandlas med en benmärgstransplantation.

Tekniken är dock kontroversiell. Ett fåtal länder tillåter den än så länge, bland andra USA, Belgien och Storbritannien. Men till exempel Tyskland har sagt nej.

Britt-Marie Frost är överläkare på barncancerkliniken på akademiska Sjukhuset i Uppsala och är en av kritikerna. Hon ser en risk för de blivande barnen.

– Jag oroar mig för deras psykologiska utveckling som tonåringar, upplevelsen av att ha kommit till för den här sakens skull, men också samhällets syn på våra medmänniskor, hur vi börjar manipulera. Det kanske är en ännu större sak, säger hon.

Familjen Richardson i Trollhättan känner ingen tvekan kring tekniken och de har bråttom att få sitt nya barn för att rädda fyraåringen, som fortfarande är frisk, från den livsfarliga sjukdomen. Det första försöket att skapa ett donatorsyskon misslyckades, men en ny behandling väntar troligen under våren, säger mamma Helena.

– Jag är stolt över att leva i ett land som räddar barns liv och jag hoppas att övriga Nordens länder också kan lagstifta om den här lagen som Sverige har som ger familjer den här möjligheten, för det är inte självklart.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".