Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
socialdemokraterna

Fortsatt tro på kärnämnen i ny skolpolitik

Publicerat lördag 12 april 2008 kl 03.00
Sven-Erik Österberg

Det kan bli politisk strid om vad gymnasieeleverna ska läsa i framtiden. När den borgerliga regeringen lovat införa enklare svenska, matematik och engelska för elever på yrkes-programmen, står socialdemokraterna fast vid att eleverna ska läsa kvalificerade kurser i alla kärnämnen.

Samtidigt omprövar socialdemokraterna sin gymnasiepolitik, säger Sven-Erik Österberg, ordförande i partiets Rådslag Jobb.

– Där vi rannsakar oss mest är kanske på den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Där vill vi ha ett tydligare fokus på jobb, men i botten ska också kärnämnena ligga. Vi är helt övertygade om att framtidens metallarbetare behöver svenska och engelska för att hålla sig kvar på morgondagens metalljobb.

Varje år har tusentals elever slagits ut från gymnasiet för att de inte klarat kärnämnena.

– Ja, och där finns ingen annan väg än att kvalitén och resursersinsatserna måste höjas.

I socialdemokraternas Rådslag Jobb finns ett avsnitt om utbildning till jobb som handlar om gymnasiet, Komvux och andra satsningar på yrkes- och kompetensutveckling.

Partiet rannsakar sin politik men håller ändå fast vid det mycket hårt kritiserade kravet att alla elever på gymnasiet ska läsa samma kvalificerade kärnämneskurser i svenska, matematik och engelska.

Partiet tänker inte införa den borgerliga regeringens löfte att låta elever på yrkesprogram läsa enklare kurser i de här ämnena om de får bestämma efter valet 2010.

Fokus i socialdemokraternas nya politik är en bra yrkesvägledning och att utbildningarna på gymnasiet och på högskolan ska leda till jobb.

Under arbetet med den rannsakning av gymnasiepolitiken socialdemokraterna nu gör tror sig Sven-Erik Österberg veta vad de gjorde för fel när de var i regeringsställning.

– Det kanske var det här totalt fria valet där många kanske gick medieutbildning, blev frisörer under någon period och det fanns kocklinjer. Det är ju inget fel på de yrkena, det är inte det jag säger. Men när alldeles för många väljer dessa utbildningar för att det är populärt och att det är kompistryck som för dem dit och vi inte har en yrkesvägledning som fungerar tillräckligt effektivt, då tycker jag att vi kan rannsaka oss och säga att vi där ska slå in på en annan väg.

Det finns likheter mellan den borgerliga regeringens gymnasiepolitik mot jobb och den socialdemokratiska rådslagsgruppens förslag utbildning mot jobb.

– Jag säger inte att allt Björklund gör är fel. Men det vi protesterar mot och tycker är fel är att han fackar in utbildningarna väldigt snävt med små övergångsmöjligheter. Jag tycker också att man har för lite koncentration på kärnämnena. Det kan bli arbetskraftsbrist samtidigt som människor är arbetslösa i det läget, så där är vi väldigt kritiska.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".