Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bostadssektorn är nu lönsam för staten

Publicerat tisdag 15 april 2008 kl 07.36

Bostadssektorn har blivit en kassako för staten, till skillnad från 1990. Det säger HSB som beräknar att staten får ett årligt netto på 68 miljarder kronor.

– Vid det tillfället, 1990, bostadssektorn en nettobidragstagare från staten. Nu har det vänt och på de ungefär 20 år som gått har hela bostadssektorn blivit en mjölkkossa för staten, säger HSB:s nye förbundsordförande Kent-Olof Stigh.

Glöms det bort att det är så?

– Fullständigt. Man talar inte om det, säger Kent-Olof Stigh.

HSB har beräknat att statens skatteinkomster från bostadssektorn ligger på 102 miljarder kronor årligen, medan statens utgifter som bostadstillägg och ränteavdrag är 34 miljarder. Det ger staten ett netto på 68 miljarder kronor.

Man kan fråga sig om det ska vara på det här viset, säger HSB:s Kent-Olof Stigh. Han menar inte att hela den här inkomsten ska gå tillbaka till bostadssektorn. En del av statens inkomst här handlar ju om ekonomiska styrmedel som energiskatter.

Men några miljarder skulle ändå kunna gå tillbaka till bostadssektorn, menar Kent-Olof Stigh.

Staten har till exempel ännu inte åtagit sig något för att reperera miljonprogrammets fastigheter.

– Några miljarder skulle man mycket väl kunna satsa på till exempel att hjälpa till att bygga om miljonprogramsfastigheter. Då pratar vi om, kanske, en halverad byggmoms vid ombyggnation. Det är inte orimligt på något sätt, säger Kent-Olof Stigh.

Nu tar staten in nästan 16 miljarder i moms på byggandet, vilket är dubbelt så mycket som staten ger ut i bostadstillägg till pensionärerna.

Kent -Olof Stigh känner väl till bland annat byggindustrins argument om att vi inte ska ha några subventioner i byggandet, men vad utgår man ifrån undrar han.

– Är det ett normalläge att man har ett skattetryck som innebär, som innebär som vi räknat fram i det här fallet, att vi får ett nettoöverskott på 70 miljarder. Skulle man då plötsligt minska uttaget ett par miljarder, är det då fråga om en subvention? Nej, det kan det inte vara, enligt vår uppfattning, säger Kent-Olof Stigh.

Lars-Erik Backman
lars-erik.backman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".