Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utsläppshandeln har fungerat dåligt

Publicerat torsdag 17 april 2008 kl 06.00
Utsläppen har minskat, men är fortfarande höga. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

EU:s handel med utsläppsrätter har inte minskat industrins koldioxidutsläpp så mycket hittills, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket. En orsak är att många företag får lov att släppa ut mer koldioxid än de egentligen behöver, och därför inte behöver köpa några utsläppsrätter.

– Slutsatsen är väl att tilldelningen har varit för hög under den första perioden, säger Thea Olander som arbetar med utvärderingen på Naturvårdsverkets Klimatpolicyenhet.

Utsläppshandeln har lanserats som EU:s flaggskepp där man med hjälp av marknadsmekanismer ska få ner utsläppen från kraftverken och annan industri. Den som lyckas minska utsläppen kan sälja utsläppsrätter till den som lyckas mindre bra. Men den generösa tilldelningen av utsläppsrätter har bromsat resultaten under den första treårsperioden.

Utsläppen från de handlande företagen i Sverige minskade visserligen med 900 000 ton mellan 2006 och 2007. Men utsläppen skulle ha kunnat vara nästan fyra miljoner ton högre utan att man hade slagit i taket för tilldelade gratis utsläppsrätter. Det betyder att företagen hittills inte har behövt anstränga sig särskilt mycket för att uppfylla kraven.

Frågan är hur effektiv utsläppshandeln har varit för att få ner utsläppen. Ulla Jennische arbetar med utsläppshandeln på Klimatpolicyenheten.

– Det är svårt att säga att det varit jätteeffektivt ur en klimatsynpunkt. Samtidigt finns det vissa saker som tyder på att utsläppen kanske hade varit ännu större om inte det här systemet hade funnits.

När den nya handelsperioden inleddes i år har EU-kommissionen tvingats strama åt tilldelningen av utsläppsrätter. I genomsnitt är nivån sju procent lägre än vad EU-länderna själva har föreslagit. Syftet med handelssystemet är ju trots allt att utsläppen ska minska.

– Förhoppningsvis kommer systemet att vara mer effektivt, säger Ulla Jennische.

Trots krympningen är Sveriges tilldelning av utsläppsrätter fortfarande högre än de reella utsläppen förra året och industrin får betydligt bättre villkor än energiproduktionen. Argumenten brukar vara att industrin annars flyttar utomlands.

– Om man sätter så hög press på industrin så att de flyttar utomlands, då tappar man ju pressen på dem helt och hållet om det inte finns ett handelssystem där. Man får göra en avvägning, säger Thea Olander på Naturvårdsverket.

– Resonemanget utgår från att elproducenten har större möjlighet att föra över sina kostnader på kunderna än vad exempelvis industrin har, som konkurrerar med motsvarande industrier på andra håll i världen, säger Ulla Jennische på Klimatpolicyenheten.

Så det blir vi konsumenter som får betala?

– Ja, det kan man nog räkna med.

Naturvårdsverkets analys kommer att vara klar i mitten av maj.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".