Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stort intresse för att starta friskolor

Publicerat fredag 25 april 2008 kl 06.00

Det är fortfarande många som vill starta nya friskolor. Långt över femhundra ansökningar har kommit in i år, nästan lika många som fjolårets rekordsiffror. På gymnasiet gäller ansökningarna inte längre enbart de teoretiska programmen.

På gymnasiet gäller ansökningarna inte längre bara utbildningar i samhälls- och naturvetenskap.

– Det har skett en förändring de senaste åren och speciellt i den här ansökningsomgången. Nu satsar man mer på yrkesförberedande utbildningar och teknikutbildningar. Det kan vi se, så det är en klar skillnad, säger Birgitta Fredander, chef för enheten för tillståndsprövning på Skolverket.

Varför det?

– Jag kan tänka mig att det redan finns många av de här studieförberedande programmen som samhälls- och naturvetenskap.

Det har kommit in 302 ansökningar om att starta fristående gymnasier i år, exakt lika många som förra året. Alla gäller inte helt nya skolor, här räknas också in när en friskola vill starta en ny utbildning.

Den nya trenden handlar om yrkesutbildningar, framför allt naturbruk, el, energi, handel och administration. Men också teknikutbildningar. Tidigare har friskolorna mest velat driva samhällsvetenskaps- och naturvetenskapliga utbildningar, som är billigare att driva, tack vare enklare klassrum och billigare utrustning.

Många som söker är etablerade utbildningskoncerner och företag. Det är något fler ansökningar om att starta grundskolor i år, 226 mot förra årets 215.

Troligen kommer ungefär 60 procent av skolorna att starta. En del får avslag, och andra öppnar aldrig av andra skäl.

Nu går nio procent av landets grundskoleelever i friskolor och 17 procent av gymnasieeleverna. Frågan är, om det är lite eller mycket?

Politiskt är frågan het. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill att kommunerna ska få avgörandet att säga nej, om kommunens skolor utarmas av en ny friskola.

Men Skolverket säger redan nej till nya friskolor, om kommunerna drabbas, och det har blivit vanligare, säger Birgitta Fredander:

– Förra året hade vi relativt många sådana beslut. Det största området var gymnasieskolor där man kunde se att många utbildningar i den kommunala skolan skulle fara illa av att det kom en fristående skola med samma utbildningar.

Hur kommer det sig att det har blivit vanligare?

– Jag tror att det beror på att det idag finns många fristående skolor i kommunerna och att det då blir kärvare för kommunerna att hålla en bra kvalité på sina utbildningar, säger Birgitta Fredander.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".