Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler fångar får sitta isolerade i fängelse

Publicerat tisdag 29 april 2008 kl 03.00
Hallanstalten. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Antalet isoleringar på svenska fängelser har ökat med över 150 procent på tio år. Sedan den första april har det också blivit lättare att isolera intagna.

Björn Edlund är universitetslektor på psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Han menar att isoleringar kan göra intagna sämre och farligare.

– Risken för att man utvecklar mer eller mindre allvarliga depressioner är uppenbar. Man kan få andra symptom som ökad oro, ökad anspänning, ökad ångest men också helt enkelt att man börjar tänka mindre klart, att man blir mer förvirrad.

Isoleringarna på landets fängelser har mer än fördubblats under en tioårsperiod. År 1995 isolerades fångar 2 310 gånger. 2005 var siffran 5 862, efter det har Kriminalvården inte publicerat någon statistik.

Isolering innebär att en intagen får sitta inlåst på rummet 23 timmar per dygn och kan användas om en person är våldsam eller säljer narkotika inne på anstalten. 

Under samma period har antalet intagna också ökat men mycket mindre, det rör sig om mindre än tio procent medan antalet isoleringar ökat med över 150 procent.

Att fler intagna isoleras är ett led i det ökade säkerhetstänkandet inom Kriminalvården som kommit efter de uppmärksammade rymningarna 2004. Kriminalvården menar också att reformer om elektronisk fotboja har gjort att en del mer skötsamma dömda aldrig hamnar i fängelse och kvar blir mer allvarligt kriminella, säger Ulf Jonson som är enhetschef för området klient och säkerhet inom Kriminalvården.

– Vi har fler långtidsdömda, fler med tyngre kriminalitet, fler missbrukare, fler med psykiska störningar, ADHD och annat.

Nu kan antalet isoleringar komma att öka ännu mer. Den första april i år trädde en ny kriminalvårdslag i kraft som gör det lättare att isolera intagna. Till exempel kan hela avdelningar isoleras, även de intagna som inte har gjort något fel.

Ricard Nilsson är ordförande i Frio, som är som en fackförening för de intagna. Han är livstidsdömd och sitter på Tidaholmsanstalten och han berättar att intagna som suttit isolerade länge kan vara överkänsliga för starka ljud och har svårt att veta hur man beter sig med andra.

– Det enda man måste fråga sig är vilken typ av person man vill ha som granne. Vill man ha någon som suttit isolerad och blivit aggressiv eller en person som getts chansen att bli en samhällsmedborgare igen. 

Egentligen är siffrorna högre eftersom en viss typ av kortare isoleringar inte finns med. Det gäller när en intagen isoleras i väntan på att kunna lämna ett urinprov.

Kriminologen Magnus Hörnqvist tycker att Kriminalvårdens bild av tuffare intagna och fler gäng inne på anstalterna borde ifrågasättas och menar att isoleringar och hårdare tag mot de intagna inte är effektivt.

– Hur är den personen, om den är så farlig att den inte kan umgås med andra intagna på anstalten, så kan man ju fråga sig om hur den här personen är när den släpps ut, man har knappast gjort den här personen bättre genom att beröva honom kontakten med andra människor. 

Kajsa Norell
kajsa.norell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".