Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Beredskapspoliserna vill jobba mer än nu

Publicerat lördag 3 maj 2008 kl 03.00
Beredskapspoliser sattes in efter stormen Gudruns härjningar. Foto: Mark Earthy/Scanpix.

Landets beredskapspoliser används för lite trots att det uppstår händelser och katastrofer som den civila kåren har utbildning för att hantera. Det anser Rikspolisstyrelsen, också beredskapspoliserna själva är missnöjda över att aldrig få rycka in.

En av dem är beredskapspolisen Mikael Stare. Han får vidareutbildning vartannat år men han har aldrig blivit inkallad i skarpt läge.

– Ibland kan man tycka att det är lite slöseri resurser. När vi upprustas och utbildas ska vi väl också användas när det behövs, säger Mikael Stare.

En grupp beredskapspoliser övar på att stoppa en terroristattack. Men det finns betydligt vardagligare händelser där beredskapspoliser skulle kunna användas, som till exempel översvämningar, stormar eller kemiska olyckor.

Som det är idag krävs det mycket för att de ska komma i tjänst, vilket innebär att det nästan aldrig händer, ett av ytterst få exempel är vid stormen Gudrun i Kronoberg 2005.

Det är Beredskapspolisförordningen som idag styr när det kan bli aktuellt att använda beredskapspoliser. Vid sådana tillfällen får Rikspolisstyrelsen (RPS) vända sig till regeringen och be om tillstånd. Det är en ordning som RPS tycker är för krånglig.

År 2003 begärde RPS att själv få ta över beslutsmandatet, säger kommissarie Peter Nyström på Rikspolisstyrelsen.

– Man ska kunna använda beredskapspoliser vid bredare händelser och att Rikspolisstyrelsen själv ska få besluta när de ska användas. Framförallt mot bakgrund av att man ganska ofta använder andra personalgrupper som ordningsvakter och ibland hemvärn för att utföra polisiära uppgifter. Det kan ju inte vara rimligt.

– Vi har sedan 2003 haft den här uppfattningen och framfört den till regeringen, säger Peter Nyström.

Ärendet har legat för länge hos regeringen. Det tycker i alla fall Beredskapspolisföreningens ordförande Mikael Sörensen. Han menar att missnöjet är stort bland hans medlemmar, och i Skåne hotar många med att sluta, säger han.

– Sedan 2003 har motivationen sjunkit. Man anser att trots att man lägger ut 20 miljoner kronor om året på Beredskapspolisen så kommer vi inte till gagn för samhället.

Men frågan kan vara nära en lösning nu, enligt Charlotte von Essen, ämnesråd på justitiedepartementet.

– Vår förhoppning är att vi ska ställning till hur vi nu ska vidare med de här frågorna till sommaren, säger Charlotte von Essen.

Anna Eriksson, Jönköping
anna.erikssion@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".