Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Forskningsrapport:

Längd på sjukfrånvaro smittar av sig

Publicerat fredag 30 maj 2008 kl 05.00
Också längden på sjukfrånvaro smittar.

Hur lång sjukfrånvaro vi har beror på hur länge vänner, grannar och kolleger är borta när de är sjuka. En ny forskningsrapport visar nämligen att sjukfrånvarons längd smittar av sig. Och då har det inget med fysisk smitta att göra utan det är beteendet som smittar av sig, säger forskaren Patrik Hesselius.

– Ja, det vi finner i rapporten, det är att omgivningen verkar ha stor betydelse för individens beteende.

Patrik Hesselius och två andra forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, har utnyttjat ett experiment som utfördes i Göteborg 1988.

Hälften av invånarna tilläts under ett halvår vara sjukfrånvarande utan läkarintyg i två veckor mot normalt en vecka. För den här gruppen så blev sjukperioderna genomsnittligt klart längre, men det blev de också fast inte lika mycket för resten av invånarna i Göteborg, alltså de som bara fick vara borta en vecka utan läkarintyg.

Också i de närmaste grannkommunerna till Göteborg blev frånvaroperioderna längre men här var inte effekten lika tydlig som i Göteborg.

Genom olika statistiska beräkningar kan forskarna slå fast att det sätt som vi utnyttjar sjukförsäkringen sprider sig till vår omgivning och det är ett tydligt samband, säger Patrik Hesselius.

– De skattningar av effekten som vi får är säkerställda och är relativt kraftiga.

Så det är ingen tvekan om att så här beter vi oss, vi människor?

– Ja, det är vad vi får fram i den här rapporten, säger Patrik Hesselius.

Det avgörande beviset för att längre sjukfrånvaro hos vissa individer verkligen får andra att också att var borta längre fick forskarna när de undersökte personer som ingick i samma nätverk och det man använde sig av var etniskt ursprung.

Tidigare undersökningar har visat att det är ett stort informationsutbyte mellan invandrare från samma land eftersom de ofta träffas i till exempel invandrarföreningar och religiösa samfund. Det visade sig mycket riktigt att invandrargrupper där en stor andel ingick i experimentet med lägre krav på sjukintyg, där var också spridningseffekten till andra inom samma invandrargrupp större.

Patrik Hesselius är övertygad om att det här beteendet också gäller infödda svenskar.

– Vad vi är intresserade av att studera, det är ett mänskligt beteende. Vi tror inte att detta beteende skulle skilja sig givet var man är född någonstans, om man är född i Sverige eller utomlands, säger Patrik Hesselius.

Johan Prane
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".