Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Regeringens svikna vallöften

Publicerat onsdag 2 april 2003 kl 17.46
Under tisdag kväll blev uppgörelsen om statens budget klar och den innehöll mycket besparingar. Många av valrörelsens löften har gått upp i rök.
Valrörelsen i höstas handlade mycket om ekonomi och om löften från politikerna. Men morgonen den första september, två veckor före valet, damp en politisk bomb ner i många svenskars brevlåda. Det var Dagens Nyheter som denna morgon hade en debattartikel signerad folkpartiets Lars Leijonborg. I artikeln berättade Leijonborg att folkpartiet på grund av dåliga tider drog tillbaka vallöften för omkring 11 miljarder kronor. Orsaken till Leijonborgs besked var en rapport från de som gör ekonomiska prognoser på Konjunkturinstitutet. Tidiga varningar Institutets chef Ingemar Hansson varnade för att kostnaderna för framförallt sjukskrivningarna skenade och han sa att socialdemokraternas löfte om att höja de högsta ersättningarna i sjuk och föräldraförsäkringen inte skulle vara möjlig: – Bland annat den här diskuterade höjningen av taket i sjuk- och föräldraförsäkringen blir svåra att rymma under utgiftstaken om man inte samtidigt gör något annat. Men statsminister Göran Persson höll i sitt löfte och sa att Konjunkturinstitutet inte hade hela bilden: – Vi sitter på ett annat sätt inne i verksamheten. Konjunkturinstitutet har ett mått av distans till verksamheten som vi saknar och därav säkert skillnaden. Men Leijonborg trodde alltså på Konjunkturinstitutets dystra bild och drog tillbaka löften på elva miljarder. Bättre bedömningar själv Men något liknande var inte aktuellt för socialdemokraterna enligt finansminister Bosse Ringolm som sa så här i Ekot den dag Leijonborg skrev på DN:s debattsida. – Vi gör en bedömning som Konjunjturinstitutet inte kan göra om vilka insatser som behöver göras för att få ner långtidssjukskrivningarna exempelvis. Några dagar senare läckte ett hemligt papper ut till Svenska Dagbladet. Där skrev Finansdepartementets opolitiska tjänstemän att regeringen skönmålat ekonomin. Men Ringholm svarade återigen att ingen sitter med hela sanningen utom regeringen. – På många håll bland annat statliga myndigheter så gör de bästa möjliga bedömning. Skillnaden är att när regeringen sedan gör sin bedömning så lägger regeringen in de åtgärder som vi gör också för att få ner eventuella underskott. Skarp varning Dagen efter detta kom beskedet från en annan räknemyndighet, Ekonomistyrningsverket, att ekonomin för 2003 såg mycket illa ut. Karl Nordén är prognoschef på Ekonomistyrningsverket och sa så här tio dagar före valet i höstas. – Det är lite värre nu, men i sak är det inget nytt vi säger utan vi har sagt det här under ganska lång tid. Läget för 2003 inger oro. Krävs det drastiska förändringar av statens utgifter för att lösa problemen? – Ja, de överskridanden vi räknar med är så stora att de passerar alla felmarginaler. De passerar också de traditionella åtgärder som vidtagits. Det måste till något mer. Men Bosse Ringholm höll fast vid sina löften: – Vi kommer kunna hantera prognosen för 2003 och 2003 kommer landa i ett överskott. Kan inte ni förklara nu när det är en dryg vecka till valet hur det här ska gå till? – Vi har inte ens påbörjat budgetarbetet, men en av de stora insatserna är att minska sjukförsäkringskostnaderna. Men nu vet vi hela sanningen. Besparingarna i statens budget för i år hamnar på omkring tio miljarder. Kostnaderna för sjukskrivningarna blir ungefär lika stora som Konjunkturinstitutet trodde och chefen där, Ingemar Hansson, blev sannspådd. Löftet om höjningen av sjukersättningen genom höjda tak blev istället besparingar på en tia om dagen för alla sjukskrivna, säger statsminister Göran Persson inför valet i höstas.
Edvard Unsgaard

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.