Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Klarare rutiner ska minska vårdskador

Publicerat tisdag 3 juni 2008 kl 16.49
Förordar egenkontroll.

Mer än 100 000 patienter skadas varje år inom svensk sjukvård, visar Socialstyrelsens nya nationella undersökning. I genomsnitt behöver de patienter som drabbas stanna sex dygn extra på sjukhuset på grund av vårdskadorna.

För att inte råka ut för några misstag kan det ibland behövas extra uppmärksamhet från patienten själv.

- Jag har väl fått vara lite hård någon gång mot läkare, när jag tycker att jag har haft det jobbigt med andningen eller haft någon infektion eller så, fått tjata lite på dem. Och sen har de fått göra test och sedan har det visat sig att jag har haft rätt, säger Maria Lagerqwist, gravid astmatiker som har legat på akutvårdsavdelningen på Ryhovs länssjukhus i Jönköping i natt.

Enligt Socialstyrelsen handlar det helt och hållet om skador som på något sätt skulle ha kunnat undvikas.

Ett exempel som går att läsa i undersökningen handlar om en 80-årig kvinna som lades in på sjukhus på grund av kramper, men som under transporten fick en klämskada på benet och skador på urinröret, när man satte in en urinkateter på fel sätt.

Men detta var bara en av de 169 vårdskador man har upptäckt genom att granska närmare 2 000 journaler från hela landet från åren 2003 och 2004.

Nästan var tionde patient fick dessutom bestående men eller funktionsnedsättning. I tre procent av fallen gjorde vårdskadan att patienten avled.

Räknat på ett helt år handlar det om över 100 000 skador och också om stora kostnader för sjukvården.

I genomsnitt har patienter fått stanna sex dygn extra, vilket sammantaget är en tiondel av årets alla vårddygn i landet.

Det som behövs nu är klara rutiner för säkerhetsarbetet inom vården. Precis som inom industrin behövs ett system med egenkontroll, säger Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

– Där man ju identifierat det här som en framgångsfaktor, det vill säga att ha standardiserade rutiner till exempel i flyget med säkerhetsannonsering, incheckning, hur piloten hanterar sina instrument och så vidare. I processindustrin är det på samma vis och vården är en så komplex verklighet, så det är helt nödvändigt att man i mycket större utsträckning funderar på gemensamma, standardiserade, säkra rutiner, säger Johan Carlson på Socialstyrelsen.

Socialminister Göran Hägglund (kd) föreslår att man med hjälp av digitala patientjournaler ska kunna förhindra många fel och missuppfattningar inom vården. Men för att det ska kunna ske måste lagen ändras först, säger han.

- För allt för många misstag begås när man inte har en korrekt information om patienten, så det bör vi förbättra. Och en sådan lag ska kunna genomföras från den 1 juli i sommar.

Men kommer det att bli en rejäl nationell genomsyn av patientsäkerheten nu?

- Ja, det blir det och det här ligger väldigt högt på min dagordning och glädjande nog också så vet jag att det finns ett väldigt stort intresse, inte bara hos de centrala myndigheterna som Socialstyrelsen, utan också runt om i landstingssverige där man lägger ned ett hårt arbete omkring det här, säger socialminister Göran Hägglund.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".