Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vart tredje ambulansuppdrag onödigt

Publicerat torsdag 3 april 2003 kl 17.13
Var tredje ambulanstransport sker i onödan. En tredjedel av patienterna som färdas i ambulans skulle alltså egentligen ha kunnat ta sig till sjukhus i taxi, eller på egen hand, det visar en studie som gjorts i Västsverige.
Larmet går och den lysande gula ambulansen kan ge sig av. Den är inte längre en bil som fraktar sjuka. Den är en rullande akutmottagning. Här finns avancerad livräddande utrustning och här finns flera personer med fyra åriga medicinska högskoleutbildningar. – Vi har blåljus på taken och till för de riktigt sjuka. Det är vår huvudsakliga uppgift, säger Jörgen Setthagen. Säger du så till någon, att du kunde åkt taxi – Nej det gör jag absolut inte. Varför inte? – Det har jag inte befogenhet att säga. Ibland kan man säga det inom sig, men det är en annan sak. Men jag skulle aldrig säga det offentligt och nedvärdera någon. Vi kommer när någon ringer på oss, det är vårt jobb. det kan vi inte göra något åt. Men frustrationen hos ambulanspersonalen är uppenbar. Var tredje resa dom för är alltså mest en transport, där dom ledsagar någon som inte behöver deras vård. Forskaren Lena Hjälte säger att det onödiga ambulansåkandet är slöseri med kompetens, slöseri med pengar, men att det också kan vara direkt livsfarligt: – Konsekvenserna av detta kan ju bli en undanträngningseffekt, det vill säga att det finns inga ambulanser tillgängliga när någon blir akut skadad eller sjuk. Då har vi ju ett stort etiskt problem om vi vårdar människor som inte behöver och andra som verkligen behöver inte får vård. Jag läste någonstans att du kallar dina egna resultat en politisk bomb. Hur tänkte du då? – Allt som har med ekonomi att göra i dessa dagar i hälso- och sjukvården med dess begränsade resurser är av politiskt värde. Om vart tredje ambulansuppdrag är ett olämpligt nyttjande av den här kvalificerade resursen är det något som politikerna måste titta på. Den här risken att de som behöver inte får det därför att många andra åker runt i ambulanserna. Finns det exempel på det? – Det gör inte det. Jag ska gå vidare i min forskning och titta på om de här konsekvenserna uppstår. Lena Hjältes studie genomfördes under två veckor i höstas. Personalen vid tre ambulansstationer i Västsverige fick formulär att fylla i vid varje transport och det blev 2 000 rapporter. Det är dem hon nu analyserat till en del. Kvar finns också frågan om vilka det är som överutnyttjar ambulanserna och så förstås, vad som kan göras åt det. Information till allmänheten och utbildning till dom som jobbar på SOS-alarm, är två av Lena Hjältes spontana förslag. Men ambulanssjuksköterskan i Borås, Jörgen Setthagen, är tveksam, trots sin egen känsla av att inte få komma till sin rätt. – Vi kan inte gå ut och säga till allmänheten att så här sjuk måste du vara. Varför inte då? Du har ju en kompetens för någon som är så sjuk. – Vi spänner över alla typer av patienter, till de patienter som väntar i det längsta och aldrig ringer på oss till det är för sent, de borde ha ringt igår. Det är väldigt svårt att gå ut med ett direktiv och styra detta. Det ska vara allas rättighet att få en ambulans, säger Jörgen Setthagen.
Kristina Hedberg, Göteborg
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.