Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tusen års fängelse för kubansk opposition

Publicerat fredag 4 april 2003 kl 12.37
På Kuba inleddes på torsdagen den mest omfattande rättegången mot oppositionella på över ett årtionde. Åklagaren har krävt straff på sammanlangt över tusen år för omkring 80 dissidenter, som gripits under en arresteringsvåg, som började i mitten av mars och som fortfarande pågår.
Tolv av de åtalade riskerar att dömas till livstids fängelse. För de flesta andra har åklagaren krävt mellan 10 och 15 års fängelse. Straff av den storleksordningen var det länge sen man hörde talas om på Kuba. I den senaste stora dissidenträttegången, i mitten av 90-talet, krävde åklagaren straff på fem år. Liksom den gången, är alla de nu åtalade, kända som pacifister, som tar avstånd från alla väpnade konspirationer. Ingen av dem sysslar heller med någon underjordisk verksamhet. De gör tvärtom vad de kan för att öppet föra ut sina åsikter. Kritik sprids via internet Problemet är att de är bannlysta från alla officiella kanaler. Därför har det de senaste åren vuxit fram flera enkla alternativa publikationer och det är vad som publicerats i dessa publikationer, som knappast har några läsare på Kuba, men som via internet når en internationell läsekrets, som utgör grunden för flera av åtalen. Enligt den så kallade munkavlelagen, som infördes för några år sen, kan nämligen praktiskt taget all kritisk information tolkas som fosterlandsförräderi eller samarbete med statens fiender. Andra anklagas för att ha tagit emot ekonomisk hjälp av USA, vilket enligt kubansk lag, gör dem till lejda agenter för fienden. Diplomater och journalister förbjöds delta Inga utländska diplomater eller journalister tilläts närvara när rättegångarna inleddes igår. Många anhöriga som tilläts närvara, klagade över att de inte haft tid att hitta någon försvarsadvokat. Kubaner med band till oppositionsrörelsen, som Ekot talat med, är förvirrade och hittar ingen logisk förklaring till det plötsliga nedslaget mot den redan bräckliga oppositionen. – Det är som en återgång till det kalla kriget, menade en av dem. Men kanske, fortsatte han, är det snarare ett uttryck för regimens rädsla för vad som kan komma efter kriget mot Irak.
Lars Palmgren, Santiago
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.