Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jämnt inför irländsk EU-omröstning

Publicerat fredag 6 juni 2008 kl 11.53

Nästa vecka håller Irland sin EU-folkomröstning. Irland är det enda EU-land som låter sina medborgare rösta om det nya Lissabon-fördraget. Och det kan bli spännande, för det verkar vara jämnt mellan ja- och nej-sidan.

Regeringspartiet Fianna Fails ja-kampanj ger en historisk tillbakablick om en ny vision i Europa, som kom till efter de två världskrigen. Det var en vision om fred och ekonomisk stabilitet, som ledde fram till dagens EU med 27 medlemsländer.

För den nytillträdde premiärministern Brian Cowen är det viktigt med ett ja i folkomröstningen.

– Lissabon-fördraget är bra för Irland, och det är bra för Europa, säger Brian Cowen i sin kampanj.

Nästan alla de etablerade politiska partierna i Irland vill ha ett ja i folkomröstningen. Det är bara Sinn Fein som uppmanar väljarna att säga nej.

Det finns också en nej-kampanj, som till exempel via en video med rockmusik, varnar för att Irland kommer att bli överkört av EU i framtiden, om Lissabon-fördraget blir verklighet.

Bland dem som är tveksamma finns till exempel ledare inom den katolska kyrkan, som har uttryckt rädsla för att Irland inte ska kunna behålla sin stränga abortlagstiftning.

Nu under veckan har dock den största bondeorganisation, Irish Farmers Association med 85 000 medlemmar, bestämt sig för att ansluta sig till ja-sidan. Även den näst största bondeorganisationen säger ja.

Hur det kommer att gå är osäkert. Det talas om att många väljare inte har bestämt sig.

Den senaste mätningen som publiceras av tidningen Irish Times visar att 35 procent av de tillfrågade inte vet hur de ska rösta.

Lika många, 35 procent, säger att de ska rösta nej, medan ja-sidan har tappat stöd och bara 30 procent uppger nu att de ska rösta ja.

Om det skulle bli ett nej så ställs EU inför en kris. Alla medlemsländer måste ju säga ja till fördraget.

För Irlands del skulle det också betyda politiska problem, och kanske en folkomröstning till. Så har nämligen Irland löst det tidigare när medborgarna har sagt nej.

Maria Eksedler, London
maria.ekdelser@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".