Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ovanligt med hot vid rättegångar

Publicerat måndag 9 juni 2008 kl 15.56

Rädslan för att vittna eller anmäla brott är stor bland dem som sett ett brott eller själva blivit utsatta. Men enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är den rädslan ofta obefogad. Forskaren Lars Korsell på Brå, säger att det är ovanligt att brottsoffer hotas, och ännu mer ovanligt att vittnen drabbas.

– I själva verket är det så att man inte utsätts för något hot alls. Det förekommer alltså inte någon som helst signal om otillåten påverkan. Men ändå så sätter fantasin igång; och man tror att det kan hända någonting, man vet ju inte vad som sker, och de kanske har stora resurser. Och då slår självcensuren till, som gör att man tänker sig för och man avvaktar en anmälan, eller medverkar inte i rättsprocessen, säger Lars Korsell, på Brå.

Många gånger behövs inga hot, brottsoffret vågar ändå inte polisanmäla. Och många vittnen vågar inte vittna.

Enligt BRÅ är rädslan att drabbas av hot och våld i samband med en rättsprocess betydligt större än den verkliga risken.

Men hot förekommer förstås, och då oftast mot brottsoffren. Det kan handla om en man som misshandlat sin fru och som hotar med mer våld om hon anmäler, eller om hot i samband med rån eller misshandel.

Det är framför allt tre grupper som hotar, det handlar om ungdomsgäng, män som slår kvinnor, och om kriminella gäng.

– Det kan ju innebära att man visar upp sig hos en målsägare, eller utanför arbetet, eller att man lämnar någon sak med ett bud. Någonting som för målsägaren uppfattas som väldigt starkt och provocerande, medan för en vanlig person inte uppfattas som någonting alls, säger Johan Åkerlund, som är tillförordnad chef för sektionen mot gängkriminalitet hos Södertörnspolisen.

Till skillnad från ungdomar?

– Ungdomar kan hota rakt ut i samband med att de begår ett brott, till exempel att ”om du anmäler det här så är du död”.

Att hot och våld förekommer är förstås allvarligt. Men rädslan att utsättas är kanske ännu mer allvarlig, säger Lars Korsell på BRÅ.

– Hela rättssystemet bygger ju på att människor anmäler, att man berättar för polis, att man ställer sig upp i tingsrätten och avger vittnesmål. Så det här är naturligtvis ett bekymmer.

Och att många vittnen och brottsoffer är rädda och oroliga märks i domstolarna.

Marie Hagsgård som är domare och verksamhetsutvecklare på Hovrätten för Västra Sverige säger att oron ofta beror på att många har väldigt lite kunskap om hur rättegångar går till. Och det har hovrätten försökt ändra på.

– Dels har vi börjat skicka ut information med kallelsen, att de kan vända sig till oss inför rättegången, och få förklarat hur rättegången går till. Att de kan bli särskilt omhändertagna, få vänta i ett särskilt väntrum, och få sällskap in i rättssalen.

– Dels så har vi tagit fram en agenda för hur rättegången går till, väldigt enkelt, att man kan se när det är man själv som ska bli förhörd, säger Marie Hagsgård, domare och verksamhetsutvecklare vid hovrätten i Västra Sverige.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Maria Blomquist, Radio Stockholm
maria.blomquist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".