Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Migrationsverket utbildas om hedersvåld

Publicerat torsdag 12 juni 2008 kl 05.00
Dan Eliasson, Migrationsverket

Fler personer som blivit utsatta för hedersvåld kan få asyl i framtiden. Det eftersom Migrationsverket nu satsar på att lära sig mer om hedersrelaterat våld. För att öka sin kunskap har man vänt sig till flera frivilligorganisationer, som arbetar med att hjälpa utsatta.

– Om det är så att vi får kunskap som visar att vi har varit för begränsande i vår tillståndsgivning så kan det betyda att fler kvinnor får skydd, säger Dan Eliasson som är generaldirektör på Migrationsverket.

Var är det ni brister?

– Vi vet inte om vi brister, men vi är inte heller säkra på att vi gör allting hundra procent rätt.

Migrationsverket ber svenska frivilligorganisationer som Röda Korset, Terrafem och Kvinnoforum om hjälp. Det handlar om att verket vill skaffa sig mer kunskap om hur problemen med hedersrelaterat våld egentligen ser ut, både i Sverige och utomlands. 

Kompetenshöjningen ska sättas igång direkt, säger Dan Eliasson. Som ett led i det kan det till hösten bli aktuellt att resa iväg med någon av organisationerna till Afrika eller Mellanöstern.

– Det finns kunskap om länder och kulturer där vi inte är säkra på att vi har den bästa kunskapen och där frivilligorganisationer kan bistå oss, det är ett exempel, säger Dan Eliasson.

Hur vanligt det är att människor söker asyl i Sverige på grund av att de blir utsatta för hedersrelaterat våld det har Migrationsverket inga siffror på idag. Men i möte med frivilligorganisationerna har Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson fått kritik för hanteringen av ärendena.

Kritiken kommer bland annat från Terrafem, en organisation som driver en rikstäckande jourtelefon på över 40 språk för hedersvåldsutsatta kvinnor. 

Bernardita Nunez är verksamhetsledare på Terrafem och under hennes 15 år i organisationen är det här första gången som Migrationsverket hör av sig, och det är på tiden, säger hon.

– Vi anser att det saknas kunskap. Man behöver lära sig hur problematiken ser ut för dem som drabbas, vad riskerar de om de skickas tillbaka. En kvinna som lämnat sin man, vad innebär det för henne, i många fall riskerar de död.

Tror du att det här innebär någon skillnad för alla som är utsatta?

– Jag hoppas det, säger Bernardita Nunez. 

Anna Eriksson
anna.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".